Kommande arrangemang
4/12: Antiken idag - Per Magnus Johansson om Freud och antiken
Öppen föreläsning med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria. Detta är den tredje föreläsningen i serien "Antiken idag" som arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys med ekonomiskt stöd av Svenska Akademien, där vi bjuder in expertkunniga inom filosofi, idéhistoria, litteratur och psykoanalys för att diskutera antikens relevans idag.
Per Magnus Johansson reder ut psykoanalysens förhållande till antiken. Hur förband sig Sigmund Freud till antiken och den kunskapstradition som bars upp av den grekiska dramatiken och filosofin? Freud använde sig av Sofokles text om Kung Oidipus när han formulerade teorin om Oidipuskomplexet. Han tolkade myten utifrån den psykoanalytiska teorin och praktiken. Hur skall man förstå denna transformation? Och hur är det rimligt att tolka Freuds läsning idag?
Tid: Onsdagen den 4 december kl. 18
Plats: Göteborgs stadsbibliotek
Fri entré
Öppen föreläsning med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria. Detta är den tredje föreläsningen i serien "Antiken idag" som arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys med ekonomiskt stöd av Svenska Akademien, där vi bjuder in expertkunniga inom filosofi, idéhistoria, litteratur och psykoanalys för att diskutera antikens relevans idag.
Per Magnus Johansson reder ut psykoanalysens förhållande till antiken. Hur förband sig Sigmund Freud till antiken och den kunskapstradition som bars upp av den grekiska dramatiken och filosofin? Freud använde sig av Sofokles text om Kung Oidipus när han formulerade teorin om Oidipuskomplexet. Han tolkade myten utifrån den psykoanalytiska teorin och praktiken. Hur skall man förstå denna transformation? Och hur är det rimligt att tolka Freuds läsning idag?
Tid: Onsdagen den 4 december kl. 18
Plats: Göteborgs stadsbibliotek
Fri entré
Tidigare arrangemang
Hösten 2024
6/10: Antiken idag - Charlotta Weigelt om Sokrates
Öppen föreläsning med Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola särskilt inriktad på antik grekisk filosofi. Detta är den andra föreläsningen i serien "Antiken idag" som arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys med stöd av Svenska Akademien.
Sokrates är lika undanglidande som han är välkänd. Han delar hela filosofihistorien i ett före och ett efter, men efterlämnade själv inga skrifter. Vi känner honom uteslutande via andras texter, framför allt Platons dialoger. I dem spelar Sokrates vanligen den filosofiska huvudrollen, men läser vi Platon uppmärksamt framträder en motsägelsefull och mångtydig gestalt som inte på ett självklart sätt ger röst åt någon platonism.
Mot bakgrund av sin nyskrivna bok "Sokrates: filosofens skepnader" tecknar Charlotta Weigelt en bild av just den gestalten. Weigelt gör en färd genom Platons dialoger och upptäcker en politiskt engagerad outsider, en sanningssökande ordvrängare och en omdömesgill dåre. Sokrates statsmannen, Sokrates sofisten och Sokrates galningen – filosofen visar sig uppträda i många skepnader.
Tid: Söndagen den 6 oktober kl. 15
Plats: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1
Inträde: Gratis för medlemmar i GFFP, 80kr inträde för icke-medlemmar. Medlem kan man bli genom att sätta in årsavgiften på 200kr på bankgiro 442-0303 på förhand eller betala i entrén.
Öppen föreläsning med Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola särskilt inriktad på antik grekisk filosofi. Detta är den andra föreläsningen i serien "Antiken idag" som arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys med stöd av Svenska Akademien.
Sokrates är lika undanglidande som han är välkänd. Han delar hela filosofihistorien i ett före och ett efter, men efterlämnade själv inga skrifter. Vi känner honom uteslutande via andras texter, framför allt Platons dialoger. I dem spelar Sokrates vanligen den filosofiska huvudrollen, men läser vi Platon uppmärksamt framträder en motsägelsefull och mångtydig gestalt som inte på ett självklart sätt ger röst åt någon platonism.
Mot bakgrund av sin nyskrivna bok "Sokrates: filosofens skepnader" tecknar Charlotta Weigelt en bild av just den gestalten. Weigelt gör en färd genom Platons dialoger och upptäcker en politiskt engagerad outsider, en sanningssökande ordvrängare och en omdömesgill dåre. Sokrates statsmannen, Sokrates sofisten och Sokrates galningen – filosofen visar sig uppträda i många skepnader.
Tid: Söndagen den 6 oktober kl. 15
Plats: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1
Inträde: Gratis för medlemmar i GFFP, 80kr inträde för icke-medlemmar. Medlem kan man bli genom att sätta in årsavgiften på 200kr på bankgiro 442-0303 på förhand eller betala i entrén.
13/9: Antiken idag - Michael Azar om de grekiska tragedierna
Öppen föreläsning med Michael Azar, professor i idé och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, samt författare. Den första föreläsningen i föreläsningsserien "Antiken idag" som arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys med stöd av Svenska Akademien.
BEGÄRET, MAKTEN OCH DÖDEN I DEN ANTIKA TRAGEDIN
Föreläsningen ställer frågan om ursprung, former och motiv. Vilka teman, konflikter och erfarenheter står i centrum för den klassiska grekiska teatern? Vad har till exempel en kung Oidipus eller en Antigone att säga om människans öde?
Hur gestaltar de grekiska tragöderna relationen mellan individen, staten? Mellan historien och nuet, födelsen och döden?
Tid: Fredagen den 13/9 kl. 18
Plats: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1
Inträde: Gratis för medlemmar i GFFP, 80kr inträde för icke-medlemmar. Medlem kan man bli genom att sätta in årsavgiften på 200kr på bankgiro 442-0303 på förhand eller betala i entrén.
Fotograf: Johan Wingborg
Öppen föreläsning med Michael Azar, professor i idé och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, samt författare. Den första föreläsningen i föreläsningsserien "Antiken idag" som arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys med stöd av Svenska Akademien.
BEGÄRET, MAKTEN OCH DÖDEN I DEN ANTIKA TRAGEDIN
Föreläsningen ställer frågan om ursprung, former och motiv. Vilka teman, konflikter och erfarenheter står i centrum för den klassiska grekiska teatern? Vad har till exempel en kung Oidipus eller en Antigone att säga om människans öde?
Hur gestaltar de grekiska tragöderna relationen mellan individen, staten? Mellan historien och nuet, födelsen och döden?
Tid: Fredagen den 13/9 kl. 18
Plats: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1
Inträde: Gratis för medlemmar i GFFP, 80kr inträde för icke-medlemmar. Medlem kan man bli genom att sätta in årsavgiften på 200kr på bankgiro 442-0303 på förhand eller betala i entrén.
Fotograf: Johan Wingborg
Våren 2024
15/5: UKON och Erik Andersson - "Den översättbare James Joyce"
Tredje och avslutande delen i föreläsningsserien "Psykoanalys i översättning". Ett samtal om lidandet och lidelsen i översättandet, dess svårigheter och möjligheter. Ulf Karl Olov Nilsson intervjuar och samtalar med Erik Andersson om översättning och James Joyce. 1922 kom en bok som inte har mindre anspråk än att vara en av världslitteraturens främsta, James Joyce Ulysses. Erik Andersson tillbringade fyra år med den digra och notoriskt komplicerade översättningsuppgiften.
Erik Andersson är författare och översättare som förutom Joyce har översatt Tolkien, Flann O’Brian och Claire Keegan. Senast aktuell är han med essäsamlingen Torv (Daidalos, 2023). 2012 gav han ut en bok om översättningen av Ulysses, Dag ut och dag in med en dag i Dublin (Bonniers).
Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) är författare, psykoanalytiker och översättare. Tillsammans med Jenny Tunedal har han ett pågående översättningsprojekt av Emily Dickinsons dikter. Han är aktuell med diktsamlingen Jag är ingen mördare (Norstedts 2023).
Tid och plats: Onsdag 15 maj kl. 18, Göteborgs Litteraturhus.
Tredje och avslutande delen i föreläsningsserien "Psykoanalys i översättning". Ett samtal om lidandet och lidelsen i översättandet, dess svårigheter och möjligheter. Ulf Karl Olov Nilsson intervjuar och samtalar med Erik Andersson om översättning och James Joyce. 1922 kom en bok som inte har mindre anspråk än att vara en av världslitteraturens främsta, James Joyce Ulysses. Erik Andersson tillbringade fyra år med den digra och notoriskt komplicerade översättningsuppgiften.
Erik Andersson är författare och översättare som förutom Joyce har översatt Tolkien, Flann O’Brian och Claire Keegan. Senast aktuell är han med essäsamlingen Torv (Daidalos, 2023). 2012 gav han ut en bok om översättningen av Ulysses, Dag ut och dag in med en dag i Dublin (Bonniers).
Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) är författare, psykoanalytiker och översättare. Tillsammans med Jenny Tunedal har han ett pågående översättningsprojekt av Emily Dickinsons dikter. Han är aktuell med diktsamlingen Jag är ingen mördare (Norstedts 2023).
Tid och plats: Onsdag 15 maj kl. 18, Göteborgs Litteraturhus.
20/4: Carin Franzén - “'Traduttore traditore' – att översätta Lacan utan att vara honom trogen". Del två i föreläsningsserien "Psykoanalys i översättning" under våren 2024.
Att översätta den franske psykoanalytikern Jacques Lacan till svenska är en sann utmaning. Vissa skulle hävda att det är omöjligt. Hans verk har gett upphov till en febril hermeneutisk aktivitet men också mött starkt motstånd. I sitt föredrag berättar Carin Franzén om sin erfarenhet av att översätta och läsa Lacan och vad det kan innebära i termer av tolkning, missförståelse och förståelse av hans psykoanalytiska teori.
Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Med sin översättning av Jacques Lacans Psykoanalysens fyra grundbegrepp (Tankekraft, 2015) tillsammans med Mats Svensson samt hennes doktorsavhandling om Julia Kristeva har hon befäst sig som en av Sveriges ledande uttolkare av den franska psykoanalysen.
Tid och plats: 20 april kl. 15:00, Göteborgs Litteraturhus.
Att översätta den franske psykoanalytikern Jacques Lacan till svenska är en sann utmaning. Vissa skulle hävda att det är omöjligt. Hans verk har gett upphov till en febril hermeneutisk aktivitet men också mött starkt motstånd. I sitt föredrag berättar Carin Franzén om sin erfarenhet av att översätta och läsa Lacan och vad det kan innebära i termer av tolkning, missförståelse och förståelse av hans psykoanalytiska teori.
Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Med sin översättning av Jacques Lacans Psykoanalysens fyra grundbegrepp (Tankekraft, 2015) tillsammans med Mats Svensson samt hennes doktorsavhandling om Julia Kristeva har hon befäst sig som en av Sveriges ledande uttolkare av den franska psykoanalysen.
Tid och plats: 20 april kl. 15:00, Göteborgs Litteraturhus.
6/3 kl. 18: Cecilia Sjöholm - Om samvetet
Vi lever i tider som kan verka samvetslösa. Som om vi måste verka tvärsäkra, enhetliga, aldrig har ”second thoughts” eller inre konflikter. Men författare och tänkare som William Shakespeare, Martin Luther och Hannah Arendt har lyft fram samvetet som något nödvändigt: det är en kompass som vi inte kan vara utan.
Hur mår då samvetet idag? Spelar det en roll i vårt samhälle? Vad är det för skillnad mellan skuld, skam och samvete? Och varför är det så många som har beskrivit samvetet som en inre röst?Det är några av de frågor Cecilia Sjöholm ställer i sin föreläsning, och som återfinns i hennes senaste bok "Utan samvete? Hur vi förlorade vår inre röst" (Norstedts, 2023). Genom att söka efter samvetets plats i filosofin och konsten vill hon återupprätta dess roll här och nu. Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola och har tidigare skrivit böcker om bland annat Julia Kristeva och Hannah Arendt.
Plats: Göteborgs Stadsbibliotek, hörsalen
Tid: 6 mars 2024, kl. 18:00
Vi lever i tider som kan verka samvetslösa. Som om vi måste verka tvärsäkra, enhetliga, aldrig har ”second thoughts” eller inre konflikter. Men författare och tänkare som William Shakespeare, Martin Luther och Hannah Arendt har lyft fram samvetet som något nödvändigt: det är en kompass som vi inte kan vara utan.
Hur mår då samvetet idag? Spelar det en roll i vårt samhälle? Vad är det för skillnad mellan skuld, skam och samvete? Och varför är det så många som har beskrivit samvetet som en inre röst?Det är några av de frågor Cecilia Sjöholm ställer i sin föreläsning, och som återfinns i hennes senaste bok "Utan samvete? Hur vi förlorade vår inre röst" (Norstedts, 2023). Genom att söka efter samvetets plats i filosofin och konsten vill hon återupprätta dess roll här och nu. Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola och har tidigare skrivit böcker om bland annat Julia Kristeva och Hannah Arendt.
Plats: Göteborgs Stadsbibliotek, hörsalen
Tid: 6 mars 2024, kl. 18:00
7/2 kl. 18: Per Magnus Johansson - Om psykoanalys och översättning. En del av föreläsningsserien "Psykoanalys i översättning" under våren 2024
Psykoanalysen är en historia som innefattar såväl en muntlig som en skriftlig överlåtelse. Per Magnus Johansson försöker att i föreläsningen problematisera förhållandet mellan att tolka, att tyda och att översätta, liksom att diskutera den svenska översättningstraditionen av Sigmund Freuds verk och dess förhållande till de engelska och franska översättningarna av Freuds teoribildning. Vad är, för att ta ett relevant exempel, skillnaden mellan det omedvetna och det undermedvetna?
Per Magnus Johansson är psykolog, psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi, privatpraktiserande psykoanalytiker, docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och författare.
Tid och plats: Göteborgs Stadsbibliotek, hörsalen. 7 februari kl. 18:00.
Psykoanalysen är en historia som innefattar såväl en muntlig som en skriftlig överlåtelse. Per Magnus Johansson försöker att i föreläsningen problematisera förhållandet mellan att tolka, att tyda och att översätta, liksom att diskutera den svenska översättningstraditionen av Sigmund Freuds verk och dess förhållande till de engelska och franska översättningarna av Freuds teoribildning. Vad är, för att ta ett relevant exempel, skillnaden mellan det omedvetna och det undermedvetna?
Per Magnus Johansson är psykolog, psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi, privatpraktiserande psykoanalytiker, docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och författare.
Tid och plats: Göteborgs Stadsbibliotek, hörsalen. 7 februari kl. 18:00.
Hösten 2023
10/12 kl. 13: Fanny & Alexander - Filmvisning och samtal
Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Bio Capitol bjuder in till filmvisning av Fanny och Alexander. Filmvisningen kommer att inledas och avslutas med samtal mellan psykologen Elisabeth Punzi och filmaren Gunnar Bergdahl, som båda har ägnat sig åt Bergman i skrift, film och personliga möten.
Samtalet kommer att utgå från Bergmans konstnärskap i allmänhet och filmen i synnerhet, med fördjupning i Bergmans hyllning till den lilla världen och familjen i Fanny och Alexander samt hur man kan förstå karaktärerna Alexander och Isak Jacobi.
Elisabeth Punzi är legitimerad psykolog och specialist i klinisk psykologi och neuropsykologi och har disputerat i psykologi samt är docent vid Institutionen för socialt arbete och Center för kritiska kulturarvsstudier. Hon har även publicerat ett kapitel med utgångspunkt i Fanny och Alexander i boken Psychoanalytic Perspectives on the Films of Ingmar Bergman: From Freud to Lacan and Beyond. (2022), där hon diskuterar biologiskt släktskap, arv och familjeband, vad det innebär att bli älskad och omhändertagen samt fadersfigurens centrala position och myten om den manliga hjälten med utgångspunkt i Freuds skrift Moses och monoteismen.
Gunnar Bergdahl är filmare och kulturjournalist, och var 1993-2002 chef för Göteborgs filmfestival. Han lyckades då övertala Ingmar Bergman att bli festivalens Hederspresident vilket han förblev fram till sin död 2007. Det ledde till ett antal samarbeten som de båda intervjufilmerna Bergmans röst (1998) och Ingmar Bergman; Intermezzo (2002), boken Bergmans 1900-tal (2000) och en filmbaserad personlig relation de båda emellan.
Tid: 10 december 2023 kl. 13:00. Vi planerar för cirka 30 minuters samtal innan filmen startar, samt 30 minuters samtal efter filmen.
Plats: Bio Capitol, Skanstorget 1 i Göteborg.
Biljetter: https://www.capitolgbg.se/pro.../fanny-och-alexander-samtal/
Evenemanget sker i samarbete med Bio Capitol och Folkuniversitetet.
Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Bio Capitol bjuder in till filmvisning av Fanny och Alexander. Filmvisningen kommer att inledas och avslutas med samtal mellan psykologen Elisabeth Punzi och filmaren Gunnar Bergdahl, som båda har ägnat sig åt Bergman i skrift, film och personliga möten.
Samtalet kommer att utgå från Bergmans konstnärskap i allmänhet och filmen i synnerhet, med fördjupning i Bergmans hyllning till den lilla världen och familjen i Fanny och Alexander samt hur man kan förstå karaktärerna Alexander och Isak Jacobi.
Elisabeth Punzi är legitimerad psykolog och specialist i klinisk psykologi och neuropsykologi och har disputerat i psykologi samt är docent vid Institutionen för socialt arbete och Center för kritiska kulturarvsstudier. Hon har även publicerat ett kapitel med utgångspunkt i Fanny och Alexander i boken Psychoanalytic Perspectives on the Films of Ingmar Bergman: From Freud to Lacan and Beyond. (2022), där hon diskuterar biologiskt släktskap, arv och familjeband, vad det innebär att bli älskad och omhändertagen samt fadersfigurens centrala position och myten om den manliga hjälten med utgångspunkt i Freuds skrift Moses och monoteismen.
Gunnar Bergdahl är filmare och kulturjournalist, och var 1993-2002 chef för Göteborgs filmfestival. Han lyckades då övertala Ingmar Bergman att bli festivalens Hederspresident vilket han förblev fram till sin död 2007. Det ledde till ett antal samarbeten som de båda intervjufilmerna Bergmans röst (1998) och Ingmar Bergman; Intermezzo (2002), boken Bergmans 1900-tal (2000) och en filmbaserad personlig relation de båda emellan.
Tid: 10 december 2023 kl. 13:00. Vi planerar för cirka 30 minuters samtal innan filmen startar, samt 30 minuters samtal efter filmen.
Plats: Bio Capitol, Skanstorget 1 i Göteborg.
Biljetter: https://www.capitolgbg.se/pro.../fanny-och-alexander-samtal/
Evenemanget sker i samarbete med Bio Capitol och Folkuniversitetet.
9/11 kl. 18: Mot slutet av en tvångsmässig och påtvingad identitet
Föreläsning med Patricia Gherovici, argentinsk psykoanalytiker verksam i USA, vars bidrag inom områdena transsexualitet, genus och psykoanalys är framstående.
I föreläsningen, som hålls på engelska, kommer Patricia utifrån psykoanalytiskt teori ta sig an frågor om identitet, könsdysfori och relationen mellan subjektet och dess omgivning. Med utgångspunkt i ett klinisk fall undersöks vilsenhet och ”att hitta sig själv” samt hur destruktiva handlingar genom ett psykoanalytiskt arbete kan omvandlas till en möjlighet till återfödelse och liv.
Patricia Gherovic har skrivit böckerna The Puerto Rican Syndrome (OtherPress: 2003) som vunnit Gradiva Award och the Boyer Prize, Please Select Your Gender: From the Invention of Hysteria to the Democratizing of Transgenderism (Routledge: 2010) och Transgender Psychoanalysis: A Lacanian Perspective on Sexual Difference (Routledge: 2017).
Arrangeras i samarbete med Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet.
Plats: Göteborgs stadsbibliotek, hörsalen
Tid: Torsdag 9 november kl. 18
Fri entré
Föreläsning med Patricia Gherovici, argentinsk psykoanalytiker verksam i USA, vars bidrag inom områdena transsexualitet, genus och psykoanalys är framstående.
I föreläsningen, som hålls på engelska, kommer Patricia utifrån psykoanalytiskt teori ta sig an frågor om identitet, könsdysfori och relationen mellan subjektet och dess omgivning. Med utgångspunkt i ett klinisk fall undersöks vilsenhet och ”att hitta sig själv” samt hur destruktiva handlingar genom ett psykoanalytiskt arbete kan omvandlas till en möjlighet till återfödelse och liv.
Patricia Gherovic har skrivit böckerna The Puerto Rican Syndrome (OtherPress: 2003) som vunnit Gradiva Award och the Boyer Prize, Please Select Your Gender: From the Invention of Hysteria to the Democratizing of Transgenderism (Routledge: 2010) och Transgender Psychoanalysis: A Lacanian Perspective on Sexual Difference (Routledge: 2017).
Arrangeras i samarbete med Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet.
Plats: Göteborgs stadsbibliotek, hörsalen
Tid: Torsdag 9 november kl. 18
Fri entré
1/11 kl. 18: Rebecca Clifford om "Barnen som överlevde"
Rebecca Cliffords bok "Barnen som överlevde" har kallats för en milstolpe i litteraturen om Förintelsen. Genom arkivmaterial och intervjuer har hon följt hundra barn som överlevde Förintelsen, från befrielsen till tonårstid, vuxentillvaro och ålderdom. Barnen hade vaga minnen, eller inga alls, av tiden före kriget. De visste ofta inte sina namn, vilka deras föräldrar var eller var de fötts. Clifford vidgar perspektivet till att omfatta också människor som på olika vis tog hand om barnen efter krigsslutet och intresserar sig även för de forskare som studerade barnen, till exempel Anna Freud.
Rebecca Clifford är kanadensisk historiker och jobbar som professor i europeisk historia vid Durham University i England.
I samtal med Ingrid Elam, professor och kritiker.
Programmet samarrangeras av Göteborgs stadsbibliotek, Daidalos, Judiska salongen, Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet Göteborg samt Internationell författarscen Göteborg. Med stöd från Levande historia i Göteborg.
Samtalskvällen är kopplat till utställningen Sverige och Förintelsen som visas på stadsbiblioteket fram till den 10 december: https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:kalendarium-ck&activityId=8b0fc041-1759-407c-b209-3dd2e94b7a35
Tid: Onsdag 1/11 kl. 18
Plats: Göteborgs stadsbibliotek
Fri entré
Rebecca Cliffords bok "Barnen som överlevde" har kallats för en milstolpe i litteraturen om Förintelsen. Genom arkivmaterial och intervjuer har hon följt hundra barn som överlevde Förintelsen, från befrielsen till tonårstid, vuxentillvaro och ålderdom. Barnen hade vaga minnen, eller inga alls, av tiden före kriget. De visste ofta inte sina namn, vilka deras föräldrar var eller var de fötts. Clifford vidgar perspektivet till att omfatta också människor som på olika vis tog hand om barnen efter krigsslutet och intresserar sig även för de forskare som studerade barnen, till exempel Anna Freud.
Rebecca Clifford är kanadensisk historiker och jobbar som professor i europeisk historia vid Durham University i England.
I samtal med Ingrid Elam, professor och kritiker.
Programmet samarrangeras av Göteborgs stadsbibliotek, Daidalos, Judiska salongen, Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet Göteborg samt Internationell författarscen Göteborg. Med stöd från Levande historia i Göteborg.
Samtalskvällen är kopplat till utställningen Sverige och Förintelsen som visas på stadsbiblioteket fram till den 10 december: https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:kalendarium-ck&activityId=8b0fc041-1759-407c-b209-3dd2e94b7a35
Tid: Onsdag 1/11 kl. 18
Plats: Göteborgs stadsbibliotek
Fri entré
Hans Ruin: Att vänta sig det oväntade - Om rörelse, liv och språk hos Herakleitos
GFFP bjuder in till öppen föreläsning med Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola om Herakleitos fragment.
Herakleitos (ca 540-460 fvt) gåtfulla och poetiskt utmejslade sentenser har utövat ett djupt inflytande på tänkandets utveckling, från Platon över Hegel till Nietzsche och Heidegger. Den ursprungliga boken med fragment försvann tidigt, men bevarades som citat hos andra. Den sammanställdes för första gången i modern tid i början av 1800-talet av Schleiermacher. Hans Ruin publicerade tillsammans med Håkan Rehnberg den första fullständiga svenska kommenterade översättningen 1997. Den har länge varit slutsåld, men har i år utkommit i reviderad nyutgåva på förlaget Faethon. Föreläsningen ger en inledning till Herakleitos verk, med tonvikt på temat om motsatsernas enhet och de språkligt-poetiska strategier han utvecklade för att gestalta en undflyende dynamisk verklighet.
Hans Ruin är professor i filosofi och disputerade på en avhandling om Heidegger vid Stockholm universitet. Var med och byggde upp filosofiämnet vid Södertörns högskola. Har varit medutgivare av Nietzsches Samlade skrifter på svenska i 10 band och har bland annat publicerat "I förnuftets skugga. Essäer om Nietzsches filosofi" (Symposion, 2021) och "Being with the Dead. Burial, Ancestral Politics, and the Roots of Historical Consciousness" (Stanford UP, 2019) som vann INTH prize for Best book in Theory of History 2022.
Tid: Onsdag 25/10 kl. 18-19:30
Plats: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1
Fri entré.
Arrangeras i samarbete med Folkuniversitetet.
Bild: Kristina Sahlén
GFFP bjuder in till öppen föreläsning med Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola om Herakleitos fragment.
Herakleitos (ca 540-460 fvt) gåtfulla och poetiskt utmejslade sentenser har utövat ett djupt inflytande på tänkandets utveckling, från Platon över Hegel till Nietzsche och Heidegger. Den ursprungliga boken med fragment försvann tidigt, men bevarades som citat hos andra. Den sammanställdes för första gången i modern tid i början av 1800-talet av Schleiermacher. Hans Ruin publicerade tillsammans med Håkan Rehnberg den första fullständiga svenska kommenterade översättningen 1997. Den har länge varit slutsåld, men har i år utkommit i reviderad nyutgåva på förlaget Faethon. Föreläsningen ger en inledning till Herakleitos verk, med tonvikt på temat om motsatsernas enhet och de språkligt-poetiska strategier han utvecklade för att gestalta en undflyende dynamisk verklighet.
Hans Ruin är professor i filosofi och disputerade på en avhandling om Heidegger vid Stockholm universitet. Var med och byggde upp filosofiämnet vid Södertörns högskola. Har varit medutgivare av Nietzsches Samlade skrifter på svenska i 10 band och har bland annat publicerat "I förnuftets skugga. Essäer om Nietzsches filosofi" (Symposion, 2021) och "Being with the Dead. Burial, Ancestral Politics, and the Roots of Historical Consciousness" (Stanford UP, 2019) som vann INTH prize for Best book in Theory of History 2022.
Tid: Onsdag 25/10 kl. 18-19:30
Plats: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1
Fri entré.
Arrangeras i samarbete med Folkuniversitetet.
Bild: Kristina Sahlén
Johan Jönson & UKON - Samtal och poesiuppläsning
Poeterna Johan Jönson och Ulf Karl Olov Nilsson möts i ett samtal om poesi, språk, minne och demens. Johan Jönson är en av Sveriges mest hyllade och produktiva samtida författare, i år aktuell med diktsamlingen Nollamorfa i vilken ett centralt tema är den demenssjuke Kjells fragmenterade inre monolog. Ulf Karl Olov Nilsson (känd som UKON) är framträdande psykoanalytiker, psykolog och poet och syns regelbundet i SVT:s Babel. Även han har ägnat sig åt demensen i den Augustprisnominerade essäboken Glömskans bibliotek som utforskar de psykiska symtomens språkliga särdrag och poetik. I augusti är han aktuell med nya diktsamlingen Jag är ingen mördare. Tillsammans gästar de Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys för poesiuppläsning och samtal om litteratur, poesi, språkets sönderfall och glömskan.
Arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Göteborgs Litteraturhus.
Datum: Lördag 2 september
Tid: 15:00
Plats: Göteborgs Litteraturhus
Entré: 50 kronor, gratis för medlemmar i GFFP.
Poeterna Johan Jönson och Ulf Karl Olov Nilsson möts i ett samtal om poesi, språk, minne och demens. Johan Jönson är en av Sveriges mest hyllade och produktiva samtida författare, i år aktuell med diktsamlingen Nollamorfa i vilken ett centralt tema är den demenssjuke Kjells fragmenterade inre monolog. Ulf Karl Olov Nilsson (känd som UKON) är framträdande psykoanalytiker, psykolog och poet och syns regelbundet i SVT:s Babel. Även han har ägnat sig åt demensen i den Augustprisnominerade essäboken Glömskans bibliotek som utforskar de psykiska symtomens språkliga särdrag och poetik. I augusti är han aktuell med nya diktsamlingen Jag är ingen mördare. Tillsammans gästar de Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys för poesiuppläsning och samtal om litteratur, poesi, språkets sönderfall och glömskan.
Arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Göteborgs Litteraturhus.
Datum: Lördag 2 september
Tid: 15:00
Plats: Göteborgs Litteraturhus
Entré: 50 kronor, gratis för medlemmar i GFFP.
Våren 2023
Föreläsning: Axel Englund om musiken i litteraturen
GFFP bjuder in till öppen föreläsning med Axel Englund, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, med titeln "Sängkammarmusik och klangkroppar. Om musik, kropp och sexualitet i det tidiga 1900-talets roman".
Musikens betydelse som inspirationskälla för den modernistiska romanen har länge varit känd, men fokus har ofta legat på litterära lån av musikaliska former – romanen som fuga, sonat eller tema med variationer. Men när musiken likställs med abstrakta formscheman hamnar att en annan, för litteraturen minst lika avgörande aspekt av musiken i skymundan, nämligen dess roll som levande, kroppslig praktik med starka kopplingar till begär och erotik. Hos Thomas Mann, Marcel Proust och många andra möter vi en musik som framför allt äger rum i ett intimt och laddat samspel mellan fingrar, läppar, tungor och öron. I den moderna romanens värld blev musiken föremål för såväl beundran och idealisering som för varningar och fördömanden, men dess förföriska lockelse tycks ha varit konstant.
Axel Englund (f. 1979) är professor i litteraturvetenskap och Wallenberg Academy Fellow vid Stockholms universitet. Han är specialiserad på relationer mellan text och musik.
Datum: Fredag 3 mars.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Fri Entré.
Evenemanget arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Folkuniversitetet
GFFP bjuder in till öppen föreläsning med Axel Englund, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, med titeln "Sängkammarmusik och klangkroppar. Om musik, kropp och sexualitet i det tidiga 1900-talets roman".
Musikens betydelse som inspirationskälla för den modernistiska romanen har länge varit känd, men fokus har ofta legat på litterära lån av musikaliska former – romanen som fuga, sonat eller tema med variationer. Men när musiken likställs med abstrakta formscheman hamnar att en annan, för litteraturen minst lika avgörande aspekt av musiken i skymundan, nämligen dess roll som levande, kroppslig praktik med starka kopplingar till begär och erotik. Hos Thomas Mann, Marcel Proust och många andra möter vi en musik som framför allt äger rum i ett intimt och laddat samspel mellan fingrar, läppar, tungor och öron. I den moderna romanens värld blev musiken föremål för såväl beundran och idealisering som för varningar och fördömanden, men dess förföriska lockelse tycks ha varit konstant.
Axel Englund (f. 1979) är professor i litteraturvetenskap och Wallenberg Academy Fellow vid Stockholms universitet. Han är specialiserad på relationer mellan text och musik.
Datum: Fredag 3 mars.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Fri Entré.
Evenemanget arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Folkuniversitetet
Föreläsning: Elisabeth Punzi om Sigmund Freud & Hilda Doolittle
Hilda Doolittle (1886-1961), känd som H.D., var en framträdande poet i den modernistiska rörelsen. Hon omfamnade kvinnors ökande frihet, levde i polyamorösa relationer, och tänjde tillsammans med sin livskamrat Bryher på gränserna för genusuttryck, litterära och filmiska gestaltningar, och själva livet.
H.D. gick i psykoanalys hos Sigmund Freud och skrev om denna erfarenhet i boken Hyllning till Freud (Ellerströms förlag, 2015). Bryher gick i psykoanalys hos Hanns Sachs och stöttade den psykoanalytiska rörelsen ekonomiskt.
I detta öppna föredrag undersöker vi dialogen mellan Freud och H.D. och hur de närmar sig frågor om mysticism. Vi fokuserar också på hur H.D. och Bryher spred intresset för psykoanalys samt på deras centrala, men idag bortglömda plats, inom litteraturen och filmen.
Föreläsningen hålls av Elisabeth Punzi som är legitimerad psykolog samt specialist i klinisk psykologi och neuropsykologi, har disputerat i psykologi, och är docent vid Institutionen för socialt arbete och Center för kritiska kulturarvsstudier.
Datum: Onsdag 15 februari.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Fri Entré.
Evenemanget arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Folkuniversitetet
Hilda Doolittle (1886-1961), känd som H.D., var en framträdande poet i den modernistiska rörelsen. Hon omfamnade kvinnors ökande frihet, levde i polyamorösa relationer, och tänjde tillsammans med sin livskamrat Bryher på gränserna för genusuttryck, litterära och filmiska gestaltningar, och själva livet.
H.D. gick i psykoanalys hos Sigmund Freud och skrev om denna erfarenhet i boken Hyllning till Freud (Ellerströms förlag, 2015). Bryher gick i psykoanalys hos Hanns Sachs och stöttade den psykoanalytiska rörelsen ekonomiskt.
I detta öppna föredrag undersöker vi dialogen mellan Freud och H.D. och hur de närmar sig frågor om mysticism. Vi fokuserar också på hur H.D. och Bryher spred intresset för psykoanalys samt på deras centrala, men idag bortglömda plats, inom litteraturen och filmen.
Föreläsningen hålls av Elisabeth Punzi som är legitimerad psykolog samt specialist i klinisk psykologi och neuropsykologi, har disputerat i psykologi, och är docent vid Institutionen för socialt arbete och Center för kritiska kulturarvsstudier.
Datum: Onsdag 15 februari.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Fri Entré.
Evenemanget arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Folkuniversitetet
Föreläsning: Sven-Olov Wallenstein om Jacques Derrida
Den franske filosofen Jacques Derrida bidrog med sin dekonstruktionsfilosofi med ett nytt sätt att tänka kritiskt över inte bara den filosofiska traditionen utan också över samtida problem, samhälleliga och politiska likväl som estetiska och etiska. I höst kommer ett gäng nyöversättningar och återpublikationer av Derrida ut på svenska.
Med anledning av detta har Stadsbiblioteket och Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys (GFFP) bjudit in Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola och delaktig i merparten av utgivningarna, för att tala om dekonstruktionens aktualitet idag - en fråga som är särskilt aktuell eftersom den under senare tid åter blivit föremål för stark kritik, och den här gången från representanter för det franska universitetsväsendet självt.
Datum: Fredag 20 januari.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Stadsbibliotek.
Fri Entré.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet.
Den franske filosofen Jacques Derrida bidrog med sin dekonstruktionsfilosofi med ett nytt sätt att tänka kritiskt över inte bara den filosofiska traditionen utan också över samtida problem, samhälleliga och politiska likväl som estetiska och etiska. I höst kommer ett gäng nyöversättningar och återpublikationer av Derrida ut på svenska.
Med anledning av detta har Stadsbiblioteket och Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys (GFFP) bjudit in Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola och delaktig i merparten av utgivningarna, för att tala om dekonstruktionens aktualitet idag - en fråga som är särskilt aktuell eftersom den under senare tid åter blivit föremål för stark kritik, och den här gången från representanter för det franska universitetsväsendet självt.
Datum: Fredag 20 januari.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Stadsbibliotek.
Fri Entré.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet.
Våren 2022
Föreläsning: Dany Nobus om Francis Bacon
Som en av 1900-talets mest originella figurativa konstnärer fortsätter Francis Bacon att intressera och fängsla. Hans verk kretsar, enligt Bacon själv, kring teman av utplåning, utraderande och subtraktion. I denna föreläsning kommer psykoanalytikern Dany Nobus att utforska Bacons kreativa process och de psykologiska mekanismer som underbyggde hans måleri. Utifrån psykoanalytiskt tänkande, som Bacon torde ha varit bekant med, framträder hans konstnärliga gärning som ett ihärdigt försök att träda ur den semantiska förståelsen av verkligheten och istället visa upp verkligheten som ren, oförutsägbar och våldsam perception.
Dany Nobus är en Londonbaserad psykoanalytiker och professor i psykoanalys och idéhistoria vid Brunel University, samt tidigare ordförande för Freud Museum i London. Han är författare till ett antal böcker om lacaniansk psykoanalys, däribland Key Concepts of Lacanian Psychoanalysis och Critique of Psychoanalytic Reason: Studies in Lacanian Theory and Practice.
Datum: Lördag 28 maj.
Tid: kl 15:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Fri Entré.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Folkuniversitetet.
Som en av 1900-talets mest originella figurativa konstnärer fortsätter Francis Bacon att intressera och fängsla. Hans verk kretsar, enligt Bacon själv, kring teman av utplåning, utraderande och subtraktion. I denna föreläsning kommer psykoanalytikern Dany Nobus att utforska Bacons kreativa process och de psykologiska mekanismer som underbyggde hans måleri. Utifrån psykoanalytiskt tänkande, som Bacon torde ha varit bekant med, framträder hans konstnärliga gärning som ett ihärdigt försök att träda ur den semantiska förståelsen av verkligheten och istället visa upp verkligheten som ren, oförutsägbar och våldsam perception.
Dany Nobus är en Londonbaserad psykoanalytiker och professor i psykoanalys och idéhistoria vid Brunel University, samt tidigare ordförande för Freud Museum i London. Han är författare till ett antal böcker om lacaniansk psykoanalys, däribland Key Concepts of Lacanian Psychoanalysis och Critique of Psychoanalytic Reason: Studies in Lacanian Theory and Practice.
Datum: Lördag 28 maj.
Tid: kl 15:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Fri Entré.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Folkuniversitetet.
Föreläsning: Strindberg, Det gröna ögat och upprepningstvånget
Anders Olsson är poet, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i Nobelkommittén i Svenska Akademien. I sin föreläsning diskuterar han upprepningen och den manliga rivalens betydelse hos Strindberg, med särskilt fokus på Det gröna ögat i den sena berättelsen Taklagsöl.
Anders Olsson tar upp förbindelser med Shakespeare, Freuds Bortom lustprincipen och René Girards tänkande. Föreläsningens titel är hämtad från en text Anders Olsson skrev i antologin Freud och dödsdriften (red. Lerner & Wessely) som kom hösten 2021 på Tankekraft förlag.
Datum: Onsdag 4 maj.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Stadsbibliotek.
Samtalet är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Göteborgs stadsbibliotek.
Anders Olsson är poet, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i Nobelkommittén i Svenska Akademien. I sin föreläsning diskuterar han upprepningen och den manliga rivalens betydelse hos Strindberg, med särskilt fokus på Det gröna ögat i den sena berättelsen Taklagsöl.
Anders Olsson tar upp förbindelser med Shakespeare, Freuds Bortom lustprincipen och René Girards tänkande. Föreläsningens titel är hämtad från en text Anders Olsson skrev i antologin Freud och dödsdriften (red. Lerner & Wessely) som kom hösten 2021 på Tankekraft förlag.
Datum: Onsdag 4 maj.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Stadsbibliotek.
Samtalet är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Göteborgs stadsbibliotek.
Boksamtal: En intellekt världsmästare; Liv och idéer av Man of street
Författarna Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) och Gunnar D. Hansson samtalar med Tobias Wessely om deras nyutgivna bok: En intellekt världsmästare; Liv och idéer av Man of street utgiven på Norstedts 2022. Boken finns till försäljning på plats.
Poeten och litteraturvetaren Gunnar D Hansson hittade för några år sedan en lika märklig som litterär självbiografi, Liv och idéer, skriven mellan 1929 och 1937 av den gåtfulla signaturen The Man of Street och tryckt i några få exemplar.
Vem var den anonyma författaren? Han tycks ha drivit ett tryckeri vid Lilla Torget i Göteborg och i sin bok presenterar han både visionära och häpnadsväckande framsynta politiska idéer – exempelvis förutser han kommande välfärdsreformer, EU, Kreugerkraschen och övergivandet av guldmyntfoten. Med tiden utvecklar Man of Street alltmer paranoida föreställningar. Han kallar sig "intellekt världsmästare" och upplever hur hans idéer stjäls av regeringar världen över och anser sig förföljd av björnar, agenter och kvinnor i päls – fiender till hans profetiska reformverk.
Liv och idéer utgavs 1937 på eget förlag. Nu presenteras boken för första gången för en större läsekrets med ett detektiviskt förord av poeten och litteraturvetaren Gunnar D Hansson.
Boken kan läsas från två håll. Från det ena möter vi Man of Streets egen Liv och idéer, med ett förord av Gunnar D Hansson. Och från det andra en djuplodande längre essä, En intellekt världsmästare, av psykoanalytikern och poeten Ulf Karl Olov Nilsson.
En intellekt världsmästare är en bred introduktion till det lidande vi kallar paranoia och psykos. I essän diskuteras huvudpersonen Man of Streets föreställningsvärld – och hans märkligt aktuella öde placeras mitt i vår konspiratoriska samtid.
Ulf Karl Olov Nilsson, ofta kallad UKON, är psykoanalytiker, psykolog och poet. Senast publicerade han den augustnominerade Glömskans bibliotek, en essä om demens, vansinne och litteratur (2016) och Röstautograferna (2019).
Gunnar D Hansson är poet och litteraturvetare. Senast publicerade han Tapeshavet (2017), nominerad till Nordiska rådets litteraturpris, och Nervösa nationer (2021).
Datum: Torsdag 7 april.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Samtalet är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Folkuniversitetet.
Författarna Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) och Gunnar D. Hansson samtalar med Tobias Wessely om deras nyutgivna bok: En intellekt världsmästare; Liv och idéer av Man of street utgiven på Norstedts 2022. Boken finns till försäljning på plats.
Poeten och litteraturvetaren Gunnar D Hansson hittade för några år sedan en lika märklig som litterär självbiografi, Liv och idéer, skriven mellan 1929 och 1937 av den gåtfulla signaturen The Man of Street och tryckt i några få exemplar.
Vem var den anonyma författaren? Han tycks ha drivit ett tryckeri vid Lilla Torget i Göteborg och i sin bok presenterar han både visionära och häpnadsväckande framsynta politiska idéer – exempelvis förutser han kommande välfärdsreformer, EU, Kreugerkraschen och övergivandet av guldmyntfoten. Med tiden utvecklar Man of Street alltmer paranoida föreställningar. Han kallar sig "intellekt världsmästare" och upplever hur hans idéer stjäls av regeringar världen över och anser sig förföljd av björnar, agenter och kvinnor i päls – fiender till hans profetiska reformverk.
Liv och idéer utgavs 1937 på eget förlag. Nu presenteras boken för första gången för en större läsekrets med ett detektiviskt förord av poeten och litteraturvetaren Gunnar D Hansson.
Boken kan läsas från två håll. Från det ena möter vi Man of Streets egen Liv och idéer, med ett förord av Gunnar D Hansson. Och från det andra en djuplodande längre essä, En intellekt världsmästare, av psykoanalytikern och poeten Ulf Karl Olov Nilsson.
En intellekt världsmästare är en bred introduktion till det lidande vi kallar paranoia och psykos. I essän diskuteras huvudpersonen Man of Streets föreställningsvärld – och hans märkligt aktuella öde placeras mitt i vår konspiratoriska samtid.
Ulf Karl Olov Nilsson, ofta kallad UKON, är psykoanalytiker, psykolog och poet. Senast publicerade han den augustnominerade Glömskans bibliotek, en essä om demens, vansinne och litteratur (2016) och Röstautograferna (2019).
Gunnar D Hansson är poet och litteraturvetare. Senast publicerade han Tapeshavet (2017), nominerad till Nordiska rådets litteraturpris, och Nervösa nationer (2021).
Datum: Torsdag 7 april.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Samtalet är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Folkuniversitetet.
Vad är en kvinna? Psykoanalys och feminism mellan klinik och kultur
Livesänt samtal med psykoanalytikern Charlotta Björklind och Sara Edenheim, historiker och genusvetare.
Frågan "Vad är en kvinna?" kan ses som en urfråga för feministisk teori och politik. I sin klassiker Det andra könet (1949) kommer Simone de Beauvoir fram till en konklusion som har satt tonen för flera generationer tänkare: ”Man föds inte till kvinna, man blir det.”
Men vad betyder den idag? I vår samtid aktualiseras frågan i en rad olika sammanhang och den står i fokus för den nya antologin Vad är en kvinna? Språk, materialitet, situation (Daidalos, 2021). I samtalet kommer vi att undersöka frågan om vad en kvinna är utifrån psykoanalys och feministisk teori.Psykoanalysen är en tradition där frågor om kön och sexualitet står i fokus. Dess tankegods har kritiserats för att vara politiskt konservativt, samtidigt som andra har funnit den avgörande för att undersöka frågeställningar om maktrelationer mellan könen. I samtalet ställer vi frågan om hur psykoanalys och feminism förhåller sig till varandra, om relationen mellan kliniken och kulturen för att undersöka vår tids kritiska frågeställningar i relation till kön, sexualitet, och politik.
Charlotta Björklind är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och medlem i Svenska psykoanalytiska föreningen och Internationella psykoanalytiska föreningen (IPA). Hon är utbildningsanalytiker och lärare vid Psykologiska institutionen vid Stockholms Universitet.
Sara Edenheim är docent i historia och lektor vid Umeå centrum för genusstudier vid Umeå universitet. Hennes forskning rör sig i skärningspunkten mellan feministisk teori och historiefilosofi med fokus på svensk 1900-talshistoria. Psykoanalytisk teori är en viktig inspirationskälla.
Samtalet modereras av antologins ena redaktör, idéhistorikern och genusvetaren Johanna Sjöstedt från Karlstads universitet, som även är styrelseledamot i Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Datum: Onsdag 26 januari.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs stadsbibliotek
Arrangemanget är ett samarbete mellan Göteborgs stadsbibliotek och Göteborgs Förening för Filosofi och Psykoanalys.
Livesänt samtal med psykoanalytikern Charlotta Björklind och Sara Edenheim, historiker och genusvetare.
Frågan "Vad är en kvinna?" kan ses som en urfråga för feministisk teori och politik. I sin klassiker Det andra könet (1949) kommer Simone de Beauvoir fram till en konklusion som har satt tonen för flera generationer tänkare: ”Man föds inte till kvinna, man blir det.”
Men vad betyder den idag? I vår samtid aktualiseras frågan i en rad olika sammanhang och den står i fokus för den nya antologin Vad är en kvinna? Språk, materialitet, situation (Daidalos, 2021). I samtalet kommer vi att undersöka frågan om vad en kvinna är utifrån psykoanalys och feministisk teori.Psykoanalysen är en tradition där frågor om kön och sexualitet står i fokus. Dess tankegods har kritiserats för att vara politiskt konservativt, samtidigt som andra har funnit den avgörande för att undersöka frågeställningar om maktrelationer mellan könen. I samtalet ställer vi frågan om hur psykoanalys och feminism förhåller sig till varandra, om relationen mellan kliniken och kulturen för att undersöka vår tids kritiska frågeställningar i relation till kön, sexualitet, och politik.
Charlotta Björklind är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och medlem i Svenska psykoanalytiska föreningen och Internationella psykoanalytiska föreningen (IPA). Hon är utbildningsanalytiker och lärare vid Psykologiska institutionen vid Stockholms Universitet.
Sara Edenheim är docent i historia och lektor vid Umeå centrum för genusstudier vid Umeå universitet. Hennes forskning rör sig i skärningspunkten mellan feministisk teori och historiefilosofi med fokus på svensk 1900-talshistoria. Psykoanalytisk teori är en viktig inspirationskälla.
Samtalet modereras av antologins ena redaktör, idéhistorikern och genusvetaren Johanna Sjöstedt från Karlstads universitet, som även är styrelseledamot i Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Datum: Onsdag 26 januari.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs stadsbibliotek
Arrangemanget är ett samarbete mellan Göteborgs stadsbibliotek och Göteborgs Förening för Filosofi och Psykoanalys.
Hösten 2021
Bokrelease: Freud och dödsdriften
Vad har psykoanalysen att säga om döden? I jakt på svar träder svenska och internationellt verksamma psykoanalytiker, filosofer och författare in i en rymd där livets och medvetandets frånsidor sammanstrålar: Döden och det omedvetna.
1920 publicerades ”Bortom lustprincipen”, Sigmund Freuds mest radikala text sedan Drömtydning. I denna spekulativa och kontroversiella artikel införs ”dödsdriften” i den psykoanalytiska teoribildningen. Begreppet betecknar en elementär kraft i människan som strävar efter utslockning, som arbetar för att utplåna livet självt. Därigenom placeras döden i själslivets centrum.
Freud och dödsdriften är utgiven av TankeKraft Förlag och rymmer texter av Charlotta Björklind, Lorenzo Chiesa, Johan Eriksson, Derek Hook, Per Magnus Johansson, Pablo Lerner, Catherine Malabou, Ulf Karl Olov Nilsson, Dany Nobus, Anders Olsson, Hans Ruin, Gustav Strandberg och Tobias Wessely.
Kvällen bjuder på ett samtal om boken mellan Catharina Thörn, professor i Kulturstudier vid Göteborgs universitet, och bokens redaktörer Pablo Lerner och Tobias Wessely.
Datum: Lördag 16 oktober.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Arrangemanget är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och TankeKraft förlag.
Vad har psykoanalysen att säga om döden? I jakt på svar träder svenska och internationellt verksamma psykoanalytiker, filosofer och författare in i en rymd där livets och medvetandets frånsidor sammanstrålar: Döden och det omedvetna.
1920 publicerades ”Bortom lustprincipen”, Sigmund Freuds mest radikala text sedan Drömtydning. I denna spekulativa och kontroversiella artikel införs ”dödsdriften” i den psykoanalytiska teoribildningen. Begreppet betecknar en elementär kraft i människan som strävar efter utslockning, som arbetar för att utplåna livet självt. Därigenom placeras döden i själslivets centrum.
Freud och dödsdriften är utgiven av TankeKraft Förlag och rymmer texter av Charlotta Björklind, Lorenzo Chiesa, Johan Eriksson, Derek Hook, Per Magnus Johansson, Pablo Lerner, Catherine Malabou, Ulf Karl Olov Nilsson, Dany Nobus, Anders Olsson, Hans Ruin, Gustav Strandberg och Tobias Wessely.
Kvällen bjuder på ett samtal om boken mellan Catharina Thörn, professor i Kulturstudier vid Göteborgs universitet, och bokens redaktörer Pablo Lerner och Tobias Wessely.
Datum: Lördag 16 oktober.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Arrangemanget är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och TankeKraft förlag.
Våren 2020
Vad är en röst? Föreläsning och poesi av UKON och Jenny Tunedal
Psykoanalytikern och poeten Ulf Karl Olov Nilsson föreläser om rösten utifrån sin bok Röstautograferna (Norstedts 2019). Kvällen inleds med att poeten, översättaren och läraren på Litterär gestaltning på Valand Jenny Tunedal läser ur sin översättning av brittiska poeten Emily Berrys ”Picknick, blixt” (Ramus 2019).
Varifrån kommer rösten egentligen? Uppenbarligen inifrån, uppenbarligen ur munnen. Men ändå från ett osynligt ställe, ett högst vagt och ogripbart inre.
Ja, rösten är en av dessa frågor som blir mer komplicerade ju mer vi tänker på dem. Rösten är både natur och kultur, både personlig och socialt inlärd, både ljudobjekt och meningsbärare. UKON:s poetiska essä är fylld av exempel från havererade poesiuppläsningar, en tjugoårig psykologpraktik, barndomsminnen och Emily Dickinsonska läsefrukter och tar oss via hicka, körsång och födsloskrik till såväl felsägningar, rösthallucinationer som sirener - och en döv fars sista ljudinspelning på ett trasslande kassettband. Genom att vända sig till Freud och hans observationer över en mors död kan Berry genomträngande undersöka sin egen reaktion på sin mammas bortgång i en smärtsam betraktelse över en längtan som aldrig kan besvaras. Det familjära och främmande möts i dikter fyllda av såväl lekfull humor som fjärmande.
Datum: Torsdag 5 mars.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Göteborgs Litteraturhus. Arrangemanget är gratis och öppet för allmänheten.
Psykoanalytikern och poeten Ulf Karl Olov Nilsson föreläser om rösten utifrån sin bok Röstautograferna (Norstedts 2019). Kvällen inleds med att poeten, översättaren och läraren på Litterär gestaltning på Valand Jenny Tunedal läser ur sin översättning av brittiska poeten Emily Berrys ”Picknick, blixt” (Ramus 2019).
Varifrån kommer rösten egentligen? Uppenbarligen inifrån, uppenbarligen ur munnen. Men ändå från ett osynligt ställe, ett högst vagt och ogripbart inre.
Ja, rösten är en av dessa frågor som blir mer komplicerade ju mer vi tänker på dem. Rösten är både natur och kultur, både personlig och socialt inlärd, både ljudobjekt och meningsbärare. UKON:s poetiska essä är fylld av exempel från havererade poesiuppläsningar, en tjugoårig psykologpraktik, barndomsminnen och Emily Dickinsonska läsefrukter och tar oss via hicka, körsång och födsloskrik till såväl felsägningar, rösthallucinationer som sirener - och en döv fars sista ljudinspelning på ett trasslande kassettband. Genom att vända sig till Freud och hans observationer över en mors död kan Berry genomträngande undersöka sin egen reaktion på sin mammas bortgång i en smärtsam betraktelse över en längtan som aldrig kan besvaras. Det familjära och främmande möts i dikter fyllda av såväl lekfull humor som fjärmande.
Datum: Torsdag 5 mars.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Göteborgs Litteraturhus. Arrangemanget är gratis och öppet för allmänheten.
Psykoanalys och konst - konstens funktion för människa & samhälle
Varför behöver människan skapande? Vilken funktion har konst och skapande för människan och samhället? Hur relaterar människans omedvetna (och medvetna) till skapandeprocesser? Varför har psykoanalysen varit intresserad av konst och skapandeprocesser; och på vilka sätt har psykoanalytisk teori inspirerat konst och konstkritik?
Kvällen är en fortsättning på det evenemang om psykoanalys och konst som Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys ordnade den 22 november 2019 på Litteraturhuset i Göteborg, då vi också hade tre performancekonstnärer som medverkande under kvällen - men då Peter Jansson tyvärr fick förhinder.
Den 24 januari får vi nu möjlighet att lyssna till Peters föreläsning och ställa frågor kring psykoanalytisk teori, konst, kultur och skapande.
Moderatorer: Anne Haglind och Jonas Dackman.
Datum: Fredag 24 januari.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Stadsbibliotek.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemanget är gratis och öppet för allmänheten.
Varför behöver människan skapande? Vilken funktion har konst och skapande för människan och samhället? Hur relaterar människans omedvetna (och medvetna) till skapandeprocesser? Varför har psykoanalysen varit intresserad av konst och skapandeprocesser; och på vilka sätt har psykoanalytisk teori inspirerat konst och konstkritik?
Kvällen är en fortsättning på det evenemang om psykoanalys och konst som Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys ordnade den 22 november 2019 på Litteraturhuset i Göteborg, då vi också hade tre performancekonstnärer som medverkande under kvällen - men då Peter Jansson tyvärr fick förhinder.
Den 24 januari får vi nu möjlighet att lyssna till Peters föreläsning och ställa frågor kring psykoanalytisk teori, konst, kultur och skapande.
Moderatorer: Anne Haglind och Jonas Dackman.
Datum: Fredag 24 januari.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Stadsbibliotek.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemanget är gratis och öppet för allmänheten.
Hösten 2019
Psykoanalys och konst - konstens funktion för människa & samhälle
Varför behöver människan skapande? Vilken funktion har konst och skapande för människan och samhället? Hur relaterar människans omedvetna (och medvetna) till skapandeprocesser? Varför har psykoanalysen varit intresserad av konst och skapandeprocesser; och på vilka sätt har psykoanalytisk teori inspirerat konst och konstkritik?
Dessa frågor kommer vi under kvällen att dryfta tillsammans med tre konstnärligt aktiva gäster, samt Peter Jansson, psykoanalytiker, psykoterapeut och doktorand på institutionen för filosofi vid Göteborgs universitet.
Under kvällen kommer tre akter att framföras:
- Ljudkomposition av Saga Fagerström vid Graz Universität fur Musik und darstellende Kunst.
- Improviserad performance av Mauritz Tistelö, performancepoet som arbetar med mötet mellan fysiska aktioner och fantasins verkligheter. Utkommer i vår med "Fejk poesi".
- Dikter av Viktoria Tillberg. Viktoria ingår i nätverket Poesiwerken i Göteborg.
Moderatorer: Jonas Dackman och Anne Haglind
Datum: Fredag 22 november.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B.
Entré: 60 kr.
Varför behöver människan skapande? Vilken funktion har konst och skapande för människan och samhället? Hur relaterar människans omedvetna (och medvetna) till skapandeprocesser? Varför har psykoanalysen varit intresserad av konst och skapandeprocesser; och på vilka sätt har psykoanalytisk teori inspirerat konst och konstkritik?
Dessa frågor kommer vi under kvällen att dryfta tillsammans med tre konstnärligt aktiva gäster, samt Peter Jansson, psykoanalytiker, psykoterapeut och doktorand på institutionen för filosofi vid Göteborgs universitet.
Under kvällen kommer tre akter att framföras:
- Ljudkomposition av Saga Fagerström vid Graz Universität fur Musik und darstellende Kunst.
- Improviserad performance av Mauritz Tistelö, performancepoet som arbetar med mötet mellan fysiska aktioner och fantasins verkligheter. Utkommer i vår med "Fejk poesi".
- Dikter av Viktoria Tillberg. Viktoria ingår i nätverket Poesiwerken i Göteborg.
Moderatorer: Jonas Dackman och Anne Haglind
Datum: Fredag 22 november.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B.
Entré: 60 kr.
Kristeva om radikalisering: Ett symtom på vår tid?
Få tänkare har varit så precisa som den franska psykoanalytikern och lingvisten Julia Kristeva då det gällt att beskriva och analysera vår tids psykiska landskap. Hon har skrivit om abjektion, melankoli och narcissism som det moderna subjektets symptom. Men hon har också, om än inte lika utförligt, pekat på radikalisering som en av de mest besvärande psykiska dispositionerna i det tjugonde århundrade.
I sitt föredrag relaterar Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Kristevas tankar till den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt, och reflekterar kring frågan om hur den feministiska filosofin kan bidra till en förståelse av radikalisering som samhällsfenomen.
Datum: Fredag 18 oktober.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Stadsbibliotek.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemanget är gratis och öppet för allmänheten.
Få tänkare har varit så precisa som den franska psykoanalytikern och lingvisten Julia Kristeva då det gällt att beskriva och analysera vår tids psykiska landskap. Hon har skrivit om abjektion, melankoli och narcissism som det moderna subjektets symptom. Men hon har också, om än inte lika utförligt, pekat på radikalisering som en av de mest besvärande psykiska dispositionerna i det tjugonde århundrade.
I sitt föredrag relaterar Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Kristevas tankar till den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt, och reflekterar kring frågan om hur den feministiska filosofin kan bidra till en förståelse av radikalisering som samhällsfenomen.
Datum: Fredag 18 oktober.
Tid: kl 18:00.
Lokal: Göteborgs Stadsbibliotek.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemanget är gratis och öppet för allmänheten.
Catherine Malabou. Anarki och Freud: Bortom dödsdriften
Catherine Malabou är professor i filosofi och verksam vid The European Graduate School vid Kingston University i London. Hon är i synnerhet känd för begreppet plasticitet som hon har arbetat fram genom sin samläsning av bland annat Hegel och modern neurovetenskap. Begreppet berör det komplexa samspelet mellan destruktivitet och kreativitet. I anknytning till detta har hon även intresserat sig för mötet mellan psykoanalys och neurovetenskap.
Just nu innehar Malabou Spinoza-professuren vid Amsterdams Universitet med fokus på filosofi och anarki. Detta är också den fråga som hennes framförande hos oss kommer att uppehålla sig vid. Mer specifikt kommer hon att utgå från Jacques Derridas läsning av Freuds “Bortom lustprincipen”, där Freud presenterar sin teori om dödsdriften. Malabou menar att Freud delvis tänker dödsdriften som anarkistisk, men att han inte följer argumentet till sin logiska slutpunkt. Mot bakgrund av detta kommer Malabou utforska förhållandet mellan dödsdriften och anarkin.
Malabou är aktuell med två böcker på Tankekraft Förlag: "Vad ska vi göra med vår hjärna?" och "Olyckans ontologi".
Moderator: Erik Bryngelsson, doktorand i filosofi vid Södertörns Högskola.
Datum: Söndag 29 september.
Tid: kl 13:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B.
Entré: 100 kr.
Arrangemanget sker i samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys (GFFP), Tankekraft Förlag och Göteborgs Litteraturhus.
Catherine Malabou är professor i filosofi och verksam vid The European Graduate School vid Kingston University i London. Hon är i synnerhet känd för begreppet plasticitet som hon har arbetat fram genom sin samläsning av bland annat Hegel och modern neurovetenskap. Begreppet berör det komplexa samspelet mellan destruktivitet och kreativitet. I anknytning till detta har hon även intresserat sig för mötet mellan psykoanalys och neurovetenskap.
Just nu innehar Malabou Spinoza-professuren vid Amsterdams Universitet med fokus på filosofi och anarki. Detta är också den fråga som hennes framförande hos oss kommer att uppehålla sig vid. Mer specifikt kommer hon att utgå från Jacques Derridas läsning av Freuds “Bortom lustprincipen”, där Freud presenterar sin teori om dödsdriften. Malabou menar att Freud delvis tänker dödsdriften som anarkistisk, men att han inte följer argumentet till sin logiska slutpunkt. Mot bakgrund av detta kommer Malabou utforska förhållandet mellan dödsdriften och anarkin.
Malabou är aktuell med två böcker på Tankekraft Förlag: "Vad ska vi göra med vår hjärna?" och "Olyckans ontologi".
Moderator: Erik Bryngelsson, doktorand i filosofi vid Södertörns Högskola.
Datum: Söndag 29 september.
Tid: kl 13:00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B.
Entré: 100 kr.
Arrangemanget sker i samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys (GFFP), Tankekraft Förlag och Göteborgs Litteraturhus.
Våren 2019
Psykoanalys & politik
Relationen mellan individens och gruppens psykologi är komplicerad men på samma gång självklar inom psykoanalysen. Freud betonade att individualpsykologi från första början samtidigt är socialpsykologi. Den andre finns alltid närvarande i den enskildes själsliv, som förebild, objekt, vän och fiende. Psykoanalysens upptäckt av det omedvetna utmanar också föreställningen att den politiska gemenskapen skulle kunna grundas i förnuftet, en uppfattning som präglat politisk filosofi från antiken till moderniteten. Vårens föreläsningar fortsätter och fördjupar höstens tema psykoanalys och politik.
Onsdag 20 februari kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Kan en fanatiker vara rolig? Humor mellan politik och psykoanalys.
Med Ola Sigurdsson, professor i religionsvetenskap.
Onsdag 20 mars kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Det omedvetna som kolonial subjektivitet och den afrokaribiska erfarenheten .
Med Nicholas Smith, doktor i filosofi.
Onsdag 8 maj kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Adorno, Freud och fascismens appell.
Med Lene Auestad, doktor i filosofi.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemangen är gratis och öppna för allmänheten.
Relationen mellan individens och gruppens psykologi är komplicerad men på samma gång självklar inom psykoanalysen. Freud betonade att individualpsykologi från första början samtidigt är socialpsykologi. Den andre finns alltid närvarande i den enskildes själsliv, som förebild, objekt, vän och fiende. Psykoanalysens upptäckt av det omedvetna utmanar också föreställningen att den politiska gemenskapen skulle kunna grundas i förnuftet, en uppfattning som präglat politisk filosofi från antiken till moderniteten. Vårens föreläsningar fortsätter och fördjupar höstens tema psykoanalys och politik.
Onsdag 20 februari kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Kan en fanatiker vara rolig? Humor mellan politik och psykoanalys.
Med Ola Sigurdsson, professor i religionsvetenskap.
Onsdag 20 mars kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Det omedvetna som kolonial subjektivitet och den afrokaribiska erfarenheten .
Med Nicholas Smith, doktor i filosofi.
Onsdag 8 maj kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Adorno, Freud och fascismens appell.
Med Lene Auestad, doktor i filosofi.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemangen är gratis och öppna för allmänheten.
Hösten 2018
Psykoanalys & politik
Relationen mellan individens och gruppens psykologi är komplicerad men på samma gång självklar inom psykoanalysen. Freud betonade att individualpsykologi från första början samtidigt är socialpsykologi. Den andre finns alltid närvarande i den enskildes själsliv, som förebild, objekt, vän och fiende. Psykoanalysens upptäckt av det omedvetna utmanar också föreställningen att den politiska gemenskapen skulle kunna grundas i förnuftet, en uppfattning som präglat politisk filosofi från antiken till moderniteten. Under 1900-talet har psykoanalysen inspirerat en rad politiska tänkare. I höst kommer tre föreläsare ge varsin ingång till de frågor som uppstår när psykoanalysen möter det politiska.
Onsdag 12 september kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Freud och politiken.
Med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria.
Onsdag 10 oktober kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Eros och revolution - Herbert Marcuse och vantrivseln i konsumtionskulturen.
Med Håkan Thörn, professor i sociologi.
Onsdag 5 december kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Det okastrerade könet - psykoanalys och feminism.
Med Sara Edenheim, docent i historia.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemangen är gratis och öppna för allmänheten.
Relationen mellan individens och gruppens psykologi är komplicerad men på samma gång självklar inom psykoanalysen. Freud betonade att individualpsykologi från första början samtidigt är socialpsykologi. Den andre finns alltid närvarande i den enskildes själsliv, som förebild, objekt, vän och fiende. Psykoanalysens upptäckt av det omedvetna utmanar också föreställningen att den politiska gemenskapen skulle kunna grundas i förnuftet, en uppfattning som präglat politisk filosofi från antiken till moderniteten. Under 1900-talet har psykoanalysen inspirerat en rad politiska tänkare. I höst kommer tre föreläsare ge varsin ingång till de frågor som uppstår när psykoanalysen möter det politiska.
Onsdag 12 september kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Freud och politiken.
Med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria.
Onsdag 10 oktober kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Eros och revolution - Herbert Marcuse och vantrivseln i konsumtionskulturen.
Med Håkan Thörn, professor i sociologi.
Onsdag 5 december kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Det okastrerade könet - psykoanalys och feminism.
Med Sara Edenheim, docent i historia.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemangen är gratis och öppna för allmänheten.
10-årsfest och release: Teknik - bortom optimism och misstro
2018 fyller Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys 10 år och samtidigt ger föreningen ut sin femte publikation, Teknik - bortom optimism och misstro.. Välkomna på jubileumsfest och release på Göteborgs litteraturhus. Kvällen bjuder på poesiuppläsning av Ulf Karl Olov Nilsson, poet och psykoanalytiker och på samtal mellan två av antologins medförfattare Hjalmar Falk, fil. dr. i idéhistoria och Tobias Wessely, leg. psykolog och ordförande i GFFP. Utöver detta ges en liten utställning av föreningens tioåriga affischarkiv samt originalbilder från konstnären Andreas Mangiones bidrag till den nya antologin.
Antologin Teknik - bortom optimism och misstro bygger på en föreläsningsserie med samma namn som föreningen arrangerade våren 2016. Medverkande skribenter är Hjalmar Falk, fil. dr i idéhistoria, Thomas Karlsohn, docent i idéhistoria, Hans Ruin, professor i filosofi och Tobias Wessely, leg. psykolog och dessutom redaktör för publikationen. Volymen innehåller även ett urval av bilder av konstnären Andreas Mangione. Under kvällen kommer antologin att finnas till försäljning till specialpris.
Datum: Lördag 10 november.
Tid: kl 18.00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B.
Fri entré
2018 fyller Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys 10 år och samtidigt ger föreningen ut sin femte publikation, Teknik - bortom optimism och misstro.. Välkomna på jubileumsfest och release på Göteborgs litteraturhus. Kvällen bjuder på poesiuppläsning av Ulf Karl Olov Nilsson, poet och psykoanalytiker och på samtal mellan två av antologins medförfattare Hjalmar Falk, fil. dr. i idéhistoria och Tobias Wessely, leg. psykolog och ordförande i GFFP. Utöver detta ges en liten utställning av föreningens tioåriga affischarkiv samt originalbilder från konstnären Andreas Mangiones bidrag till den nya antologin.
Antologin Teknik - bortom optimism och misstro bygger på en föreläsningsserie med samma namn som föreningen arrangerade våren 2016. Medverkande skribenter är Hjalmar Falk, fil. dr i idéhistoria, Thomas Karlsohn, docent i idéhistoria, Hans Ruin, professor i filosofi och Tobias Wessely, leg. psykolog och dessutom redaktör för publikationen. Volymen innehåller även ett urval av bilder av konstnären Andreas Mangione. Under kvällen kommer antologin att finnas till försäljning till specialpris.
Datum: Lördag 10 november.
Tid: kl 18.00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B.
Fri entré
Våren 2018
The Schoolmaster Lars von Trier - Anxiety and boredom as a condition for learning?
Den 19 och 20 maj bjuder vi in till föreläsning och samtal med Kirsten Hyldgaard, lektor i pedagogik vid Århus universitet. Två dagar där villkoren för lärandet, läraren, eleven och universitetet granskas utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv. Välkommen!
Lördagen den 19 maj gästas GFFP av Kirsten Hyldgaard, filosof och lektor i pedagogik, som kommer att tala om psykoanalys och lärande i förhållande till Lars von Triers Nymphomaniac under titeln Anxiety and boredom as a condition for learning?
"The immediate occasion for this talk was an intense experience of boredom when watching Lars von Trier’s film Nymphomaniac the first time. What does boredom signify? The contention is that boredom is a defense against anxiety. Usually boredom and anxiety are considered obstacles to learning. The question is, however, if they might be productive conditions for learning. Furthermore, Lars von Trier’s use of the technique called 'Verfremdung' will be discussed."
Föreläsningen kommer att hållas på engelska. The lecture will be held in english.
Arrangemanget anordnas med hjälp av svensk-danska kulturfonden.
Datum: Lördag 19 maj
Tid: kl 18.00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B
Fri entré
Den 19 och 20 maj bjuder vi in till föreläsning och samtal med Kirsten Hyldgaard, lektor i pedagogik vid Århus universitet. Två dagar där villkoren för lärandet, läraren, eleven och universitetet granskas utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv. Välkommen!
Lördagen den 19 maj gästas GFFP av Kirsten Hyldgaard, filosof och lektor i pedagogik, som kommer att tala om psykoanalys och lärande i förhållande till Lars von Triers Nymphomaniac under titeln Anxiety and boredom as a condition for learning?
"The immediate occasion for this talk was an intense experience of boredom when watching Lars von Trier’s film Nymphomaniac the first time. What does boredom signify? The contention is that boredom is a defense against anxiety. Usually boredom and anxiety are considered obstacles to learning. The question is, however, if they might be productive conditions for learning. Furthermore, Lars von Trier’s use of the technique called 'Verfremdung' will be discussed."
Föreläsningen kommer att hållas på engelska. The lecture will be held in english.
Arrangemanget anordnas med hjälp av svensk-danska kulturfonden.
Datum: Lördag 19 maj
Tid: kl 18.00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B
Fri entré
What causes education?
Söndagen den 20 maj möts vi för ett seminarium om universitetets och lärosituationens förutsättningar. Med utgångspunkt i samtidens universitet och med hjälp av begreppet subjektet som förmodas veta utforskar Hyldgaard villkoren för utbildningssituationen. Vilka överföringsrelationer kan man tala om mellan lärare och elev? Läraren har att förhålla sig till redan artikulerad kunskap och är därmed med nödvändighet en del i att reproducera en rådande ideologi, så vilket förhållningssätt skapar kritisk utforskande elever? Dagen börjar med en presentation av "Skolan" på konstscenen Skogen och de processer som detta har initierat. Kirsten Hylgdaard håller sedan sin föreläsning som åtföljs av samtal utifrån de frågor som uppstått. Dörrarna öppnar 13:30. Efteråt serveras vegetarisk middag. Seminariet kommer att hållas på engelska.
Kirsten Hyldgaard är lektor i pedagogik ph.d. (filosofi) och undervisar i vetenskapsteori och pedagogisk filosofi vid Århus universitet. Hon har en mängd publikationer inom pedagogik, psykoanalys och kulturkritik bakom sig och har bland annat medverkat i antologierna "the Žižek dictionary" (2014) och "Jacques Lacan - Critical evaluations in cultural theory" (2003). Hon har i urval gett ut böckerna "Eksistensens galskab: Freudo-lacanianske tilgange til videnskab, kunst, kultur" (2014), "Pædagogiske umuligheder: psykoanalyse og pædagogik" (2010), "Det utidige subjekt. Lacan, Freud, Heidegger, Sartre, Badiou, Zizek m.fl." (2003), "Heidegger og teknikkens tidsalder" (1990).
Arrangemangen är ett samarbete mellan GFFP, Skogen, The non existent center - Ställbergs Gruva och Svensk-danska kulturfonden.
Datum: Lördag 20 maj
Tid: kl 14.00
Lokal: Skogen, Masthuggsterrassen 3
Fri entré, mer information på skogen.pm
Kan vi drömma om institutioner
För de som är intresserade läser vi Kirsten Hyldgaards text - "What causes education? Anxiety and the Object a" till den 8/5, för att samtala om den med studiegruppen "Att drömma om institutioner". Detta är en del av Skolan på Skogen, och för att delta vid detta eventet kan du anmäla dig på skogen.pm. Välkommen!
Datum: Tisdag 8 maj
Tid: kl 18:00
Lokal: Skogen, Masthuggsterrassen 3
Fri entré, anmäl dig på skogen.pm
Söndagen den 20 maj möts vi för ett seminarium om universitetets och lärosituationens förutsättningar. Med utgångspunkt i samtidens universitet och med hjälp av begreppet subjektet som förmodas veta utforskar Hyldgaard villkoren för utbildningssituationen. Vilka överföringsrelationer kan man tala om mellan lärare och elev? Läraren har att förhålla sig till redan artikulerad kunskap och är därmed med nödvändighet en del i att reproducera en rådande ideologi, så vilket förhållningssätt skapar kritisk utforskande elever? Dagen börjar med en presentation av "Skolan" på konstscenen Skogen och de processer som detta har initierat. Kirsten Hylgdaard håller sedan sin föreläsning som åtföljs av samtal utifrån de frågor som uppstått. Dörrarna öppnar 13:30. Efteråt serveras vegetarisk middag. Seminariet kommer att hållas på engelska.
Kirsten Hyldgaard är lektor i pedagogik ph.d. (filosofi) och undervisar i vetenskapsteori och pedagogisk filosofi vid Århus universitet. Hon har en mängd publikationer inom pedagogik, psykoanalys och kulturkritik bakom sig och har bland annat medverkat i antologierna "the Žižek dictionary" (2014) och "Jacques Lacan - Critical evaluations in cultural theory" (2003). Hon har i urval gett ut böckerna "Eksistensens galskab: Freudo-lacanianske tilgange til videnskab, kunst, kultur" (2014), "Pædagogiske umuligheder: psykoanalyse og pædagogik" (2010), "Det utidige subjekt. Lacan, Freud, Heidegger, Sartre, Badiou, Zizek m.fl." (2003), "Heidegger og teknikkens tidsalder" (1990).
Arrangemangen är ett samarbete mellan GFFP, Skogen, The non existent center - Ställbergs Gruva och Svensk-danska kulturfonden.
Datum: Lördag 20 maj
Tid: kl 14.00
Lokal: Skogen, Masthuggsterrassen 3
Fri entré, mer information på skogen.pm
Kan vi drömma om institutioner
För de som är intresserade läser vi Kirsten Hyldgaards text - "What causes education? Anxiety and the Object a" till den 8/5, för att samtala om den med studiegruppen "Att drömma om institutioner". Detta är en del av Skolan på Skogen, och för att delta vid detta eventet kan du anmäla dig på skogen.pm. Välkommen!
Datum: Tisdag 8 maj
Tid: kl 18:00
Lokal: Skogen, Masthuggsterrassen 3
Fri entré, anmäl dig på skogen.pm
Psykoanalys X3 (forts)
Psykoanalysen har haft stor betydelse såväl för konst, litteratur och filosofi som för uppfattningen om psykiskt lidande och dess behandling. Många psykoanalytiska begrepp har blivit kulturellt allmängods. Men vad innebär de egentligen? Och på vilket sätt är de intressanta idag? Vårens föreläsningsserie fortsätter på förra höstens tema, då det omedvetna, förnekande och narcissism stod i fokus. Tre föreläsare introducerar i tur och ordning begreppen överföring, driften och bortträngning, för att på så sätt skapa ingångar till den psykoanalytiska teorin.
Fredag 2 mars kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Överföring.
Med Johan Eriksson, psykoanalytiker och filosof.
Onsdag 18 april kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Driften.
Med Cecilia Sjöholm, professor i estetik.
Onsdag 2 maj kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Bortträngning.
Med Charlotta Björklind, psykoanalytiker.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemangen är gratis och öppna för allmänheten.
Psykoanalysen har haft stor betydelse såväl för konst, litteratur och filosofi som för uppfattningen om psykiskt lidande och dess behandling. Många psykoanalytiska begrepp har blivit kulturellt allmängods. Men vad innebär de egentligen? Och på vilket sätt är de intressanta idag? Vårens föreläsningsserie fortsätter på förra höstens tema, då det omedvetna, förnekande och narcissism stod i fokus. Tre föreläsare introducerar i tur och ordning begreppen överföring, driften och bortträngning, för att på så sätt skapa ingångar till den psykoanalytiska teorin.
Fredag 2 mars kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Överföring.
Med Johan Eriksson, psykoanalytiker och filosof.
Onsdag 18 april kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Driften.
Med Cecilia Sjöholm, professor i estetik.
Onsdag 2 maj kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Bortträngning.
Med Charlotta Björklind, psykoanalytiker.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemangen är gratis och öppna för allmänheten.
Gemenskapens villkor: samtal om Dom blinda
I anslutning till föreställningen Dom blinda av Astrid Saalbach bjuder GFFP och Stadsteatern in till ett samtal mellan filosofen och idéhistorikern Karolina Enquist Källgren och psykoanalytikern och filosofen Peter Jansson. Samtalet modereras av Johanna Sjöstedt från Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Karolina Enquist Källgren är lektor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2015 på en avhandling om den spanska filosofen María Zambranos syn på subjektivitet, läst i relief till modernitetens stora filosofer: Kant, Hegel och Heidegger. Hon har även skrivit pjäsen Drömtydning. Peter Jansson är författare, filosof och psykoanalytiker. Hans intellektuella arbete är situerat i skärningspunkten mellan psykoanalys och kultur (film, konst och litteratur). Hösten 2017 publicerade han Själens krypta. Några tankar om Karin Boyes Kris. Han håller för närvarande på att skriva ett större verk om den polske filmskaparen Krzysztof Kieślowski.
Datum: Lördag 25 april
Tid: kl 19.00 för pjäsen och 20:45 för samtalet.
Lokal: Göteborgs Stadsteater, Götaplatsen.
Boka gratis biljett här
Samtalet är ett samarbete mellan Göteborgs Stadsteater och Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
I anslutning till föreställningen Dom blinda av Astrid Saalbach bjuder GFFP och Stadsteatern in till ett samtal mellan filosofen och idéhistorikern Karolina Enquist Källgren och psykoanalytikern och filosofen Peter Jansson. Samtalet modereras av Johanna Sjöstedt från Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Karolina Enquist Källgren är lektor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2015 på en avhandling om den spanska filosofen María Zambranos syn på subjektivitet, läst i relief till modernitetens stora filosofer: Kant, Hegel och Heidegger. Hon har även skrivit pjäsen Drömtydning. Peter Jansson är författare, filosof och psykoanalytiker. Hans intellektuella arbete är situerat i skärningspunkten mellan psykoanalys och kultur (film, konst och litteratur). Hösten 2017 publicerade han Själens krypta. Några tankar om Karin Boyes Kris. Han håller för närvarande på att skriva ett större verk om den polske filmskaparen Krzysztof Kieślowski.
Datum: Lördag 25 april
Tid: kl 19.00 för pjäsen och 20:45 för samtalet.
Lokal: Göteborgs Stadsteater, Götaplatsen.
Boka gratis biljett här
Samtalet är ett samarbete mellan Göteborgs Stadsteater och Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Hösten 2017
Psykoanalys X3
Psykoanalysen har haft stor betydelse såväl för konst, litteratur och filosofi som för uppfattningen om psykiskt lidande och dess behandling. Många psykoanalytiska begrepp har blivit kulturellt allmängods. Men vad innebär de egentligen? Och på vilket sätt är de intressanta idag? I höstens föreläsningsserie introducerar tre psykoanalytiker varsitt begrepp för att på så sätt skapa ingångar till den psykoanalytiska teorin.
Onsdag 4 oktober kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Det omedvetna.
Med Peter Jansson, psykoanalytiker.
Onsdag 15 november kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Förnekande.
Med Ulf Karl Olof Nilsson, psykoanalytiker och författare.
Onsdag 13 december kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Narcissism. (OBS. ändrad tid).
Med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemangen är gratis och öppna för allmänheten.
Psykoanalysen har haft stor betydelse såväl för konst, litteratur och filosofi som för uppfattningen om psykiskt lidande och dess behandling. Många psykoanalytiska begrepp har blivit kulturellt allmängods. Men vad innebär de egentligen? Och på vilket sätt är de intressanta idag? I höstens föreläsningsserie introducerar tre psykoanalytiker varsitt begrepp för att på så sätt skapa ingångar till den psykoanalytiska teorin.
Onsdag 4 oktober kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Det omedvetna.
Med Peter Jansson, psykoanalytiker.
Onsdag 15 november kl 18:00 på Stadsbiblioteket: Förnekande.
Med Ulf Karl Olof Nilsson, psykoanalytiker och författare.
Onsdag 13 december kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Narcissism. (OBS. ändrad tid).
Med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemangen är gratis och öppna för allmänheten.
Våren 2017
Postmodern kärlek: Repris
Då intresset för Per Magnus Johanssons inledande föreläsning om postmodern kärlek var mycket stort och alla som önskade tyvärr inte kom in ger han nu denna föreläsning i repris den 17e Maj.
Är den romantiska kärleken på väg att bli gammaldags och omodern? Vad händer med kärlekens personliga och poetiska dimensioner i en tid när kärlekens villkor förändras på samhällelig och juridisk nivå? Finns det något tidlöst i upplevelsen och praktiken av kärlek, eller kan kärleken rationaliseras, förändras och bli bättre?
Vid tre tillfällen i vår har Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, och Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria, talat om den samtida kärleken utifrån bland annat psykoanalys, historia och litteratur.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemanget är gratis och öppet för allmänheten.
Välkomna!
Datum: Onsdag 17 maj
Tid: kl 18:30
Lokal: Stadsbiblioteket
Då intresset för Per Magnus Johanssons inledande föreläsning om postmodern kärlek var mycket stort och alla som önskade tyvärr inte kom in ger han nu denna föreläsning i repris den 17e Maj.
Är den romantiska kärleken på väg att bli gammaldags och omodern? Vad händer med kärlekens personliga och poetiska dimensioner i en tid när kärlekens villkor förändras på samhällelig och juridisk nivå? Finns det något tidlöst i upplevelsen och praktiken av kärlek, eller kan kärleken rationaliseras, förändras och bli bättre?
Vid tre tillfällen i vår har Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, och Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria, talat om den samtida kärleken utifrån bland annat psykoanalys, historia och litteratur.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys, Folkuniversitetet och Göteborgs stadsbibliotek. Arrangemanget är gratis och öppet för allmänheten.
Välkomna!
Datum: Onsdag 17 maj
Tid: kl 18:30
Lokal: Stadsbiblioteket
The scope of psychoanalytic interpretations of collective memory
Lördagen den 13 maj gästas GFFP av årets Cassirer-föreläsare, filosofen Jeffrey Andrew Barash, som kommer att tala om psykoanalys och kollektivt minne under rubriken "The Scope of Psychoanalytic Interpretations of Collective Memory".
Barash själv om temat: "In their respective approaches to the phenomenon of collective memory, authors in different fields such as history, social theory, and philosophy from Dominick LaCapra to Tzvetan Todorov or Paul Ricoeur, have interpreted this phenomenon in terms of psychoanalytic theory. As different as their orientations may be, these interpretations of memory each draw the presupposition from psychoanalytic theory of a close analogy between the function of memory in individuals and in collectivities. In my talk I will examine the basis of this presupposition and explore what I take to be its limits."
Jeffrey Andrew Barash är filosof och professor emeritus vid Université de Picardie i Amiens. Han studerade under Paul Ricœur i Chicago, där han disputerade 1982 på en avhandling om Martin Heidegger och ”den historiska meningens problem”. Sedan dess har Barash även intresserat sig för andra gestalter i den kontinentala traditionen, exempelvis Hannah Arendt, Emmanuel Levinas och Hans Blumenberg. Inte minst har han ägnat ett antal studier åt Ernst Cassirer, bland annat som redaktör för antologin "The Symbolic Construction of Reality" (2008). Hans senaste bok är "Collective Memory and the Historical Past" (2016) och hans pågående forskning kretsar kring begreppet politisk myt, även det med förankring i Cassirers filosofi.
Föreläsningen ordnas i samarbete mellan Ernst Cassirer-sällskapet och Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Datum: Lördag 13 maj
Tid: kl 15.00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B
Inträde: 100 kr / 50 kr för studenter och arbetssökande.
Lördagen den 13 maj gästas GFFP av årets Cassirer-föreläsare, filosofen Jeffrey Andrew Barash, som kommer att tala om psykoanalys och kollektivt minne under rubriken "The Scope of Psychoanalytic Interpretations of Collective Memory".
Barash själv om temat: "In their respective approaches to the phenomenon of collective memory, authors in different fields such as history, social theory, and philosophy from Dominick LaCapra to Tzvetan Todorov or Paul Ricoeur, have interpreted this phenomenon in terms of psychoanalytic theory. As different as their orientations may be, these interpretations of memory each draw the presupposition from psychoanalytic theory of a close analogy between the function of memory in individuals and in collectivities. In my talk I will examine the basis of this presupposition and explore what I take to be its limits."
Jeffrey Andrew Barash är filosof och professor emeritus vid Université de Picardie i Amiens. Han studerade under Paul Ricœur i Chicago, där han disputerade 1982 på en avhandling om Martin Heidegger och ”den historiska meningens problem”. Sedan dess har Barash även intresserat sig för andra gestalter i den kontinentala traditionen, exempelvis Hannah Arendt, Emmanuel Levinas och Hans Blumenberg. Inte minst har han ägnat ett antal studier åt Ernst Cassirer, bland annat som redaktör för antologin "The Symbolic Construction of Reality" (2008). Hans senaste bok är "Collective Memory and the Historical Past" (2016) och hans pågående forskning kretsar kring begreppet politisk myt, även det med förankring i Cassirers filosofi.
Föreläsningen ordnas i samarbete mellan Ernst Cassirer-sällskapet och Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Datum: Lördag 13 maj
Tid: kl 15.00.
Lokal: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1B
Inträde: 100 kr / 50 kr för studenter och arbetssökande.
Kärlek i samtiden
Är den romantiska kärleken på väg att bli gammaldags och omodern? Vad händer med kärlekens personliga och poetiska dimensioner i en tid när kärlekens villkor förändras på samhällelig och juridisk nivå? Finns det något tidlöst i upplevelsen och praktiken av kärlek, eller kan kärleken rationaliseras, förändras och bli bättre?
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, och Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria, tar i två föreläsningar och ett gemensamt samtal perspektiv på kärleken med hjälp av psykoanalysen, historien och litteraturen.
Onsdag 8 februari kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Postmodern kärlek.
Med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria.
Fredag 17 mars kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Kärlekssubjekt - från moralister till Tinder.
Med Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap.
Tisdag 25 april kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Carin Franzén & Per Magnus Johansson samtal om Kärlek i samtiden.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan GFFP, Göteborgs stadsbibliotek och Folkuniversitetet. Alla arrangemang är gratis och öppna för allmänheten.
Är den romantiska kärleken på väg att bli gammaldags och omodern? Vad händer med kärlekens personliga och poetiska dimensioner i en tid när kärlekens villkor förändras på samhällelig och juridisk nivå? Finns det något tidlöst i upplevelsen och praktiken av kärlek, eller kan kärleken rationaliseras, förändras och bli bättre?
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, och Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria, tar i två föreläsningar och ett gemensamt samtal perspektiv på kärleken med hjälp av psykoanalysen, historien och litteraturen.
Onsdag 8 februari kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Postmodern kärlek.
Med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria.
Fredag 17 mars kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Kärlekssubjekt - från moralister till Tinder.
Med Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap.
Tisdag 25 april kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Carin Franzén & Per Magnus Johansson samtal om Kärlek i samtiden.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan GFFP, Göteborgs stadsbibliotek och Folkuniversitetet. Alla arrangemang är gratis och öppna för allmänheten.
Tove Janssons moderna mytologi
Välkommen till ett samtal om Tove Janssons moderna mytologi, familj och existens under 1900-talet mellan Annika Stiebe, psykolog och psykoterapeut, och Johannes Nordholm, psykolog och konstpedagog, där Tove Janssons konstnärliga gärning diskuteras med ingångar från psykoanalys och filosofi. Samtalsledare är David Arvidsson, leg psykolog och verksam i Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Ensamhet och gemenskap. Frihet och ansvar. Existentiella frågor om familjen, mod och ställningstaganden mot orättvisor återkommer i Tove Janssons berättelser. I hennes färgstarka och uttrycksfulla sagovärldar möter vi karaktärer och situationer som är lika aktuella idag som när de skapades. Janssons konst speglar både mångfalden av mänskligheten och hennes djupa förståelse för densamma.
Böckerna om Muminfamiljen utgör en modern mytologi, där frågor om människans plats i världen och familjen tematiseras inom ramen för en sagomiljö befolkad av arketypiska figurer. De illustrerade berättelserna speglar 1900-talets stora förändringar med avseende på familjen, bland annat faderns plats och betydelsen av släktband och familjesamhörighet. Tove Janssons konstnärskap i stort visar ett medvetande om existentiella frågor som berör personligt mod och riskfyllda ställningstaganden mot orättvisor. Dialektiken mellan ensamhet och gemenskap, och komplexiteten i frågor kring frihet och ansvar, finns ständigt närvarande.
Samtalet arrangeras i samarbete med Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Datum: Torsdag 9 mars
Tid: kl 18.00. Samtalet pågår ca 1 timme. Museet är i övrigt stängt.
Lokal: Etagerna, Göteborgs konstmuseum
Välkommen till ett samtal om Tove Janssons moderna mytologi, familj och existens under 1900-talet mellan Annika Stiebe, psykolog och psykoterapeut, och Johannes Nordholm, psykolog och konstpedagog, där Tove Janssons konstnärliga gärning diskuteras med ingångar från psykoanalys och filosofi. Samtalsledare är David Arvidsson, leg psykolog och verksam i Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Ensamhet och gemenskap. Frihet och ansvar. Existentiella frågor om familjen, mod och ställningstaganden mot orättvisor återkommer i Tove Janssons berättelser. I hennes färgstarka och uttrycksfulla sagovärldar möter vi karaktärer och situationer som är lika aktuella idag som när de skapades. Janssons konst speglar både mångfalden av mänskligheten och hennes djupa förståelse för densamma.
Böckerna om Muminfamiljen utgör en modern mytologi, där frågor om människans plats i världen och familjen tematiseras inom ramen för en sagomiljö befolkad av arketypiska figurer. De illustrerade berättelserna speglar 1900-talets stora förändringar med avseende på familjen, bland annat faderns plats och betydelsen av släktband och familjesamhörighet. Tove Janssons konstnärskap i stort visar ett medvetande om existentiella frågor som berör personligt mod och riskfyllda ställningstaganden mot orättvisor. Dialektiken mellan ensamhet och gemenskap, och komplexiteten i frågor kring frihet och ansvar, finns ständigt närvarande.
Samtalet arrangeras i samarbete med Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.
Datum: Torsdag 9 mars
Tid: kl 18.00. Samtalet pågår ca 1 timme. Museet är i övrigt stängt.
Lokal: Etagerna, Göteborgs konstmuseum
Hösten 2016
Deleuze och Guattaris Tusen platåer
Onsdag 16 november kl. 18:00 Christopher Kullenberg: Deleuze och Guattaris Tusen platåer.
Hörsalen, Göteborgs stadsbibliotek
Fri entré
Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, föreläser om filosofen Gilles Deleuzes och psykoanalytikern Félix Guattaris gemensamma magnum opus Tusen platåer, som kom i svensk översättning förra året.
Föredraget kommer att sammanfatta hela boken och gå igenom den centrala begreppsapparaten steg för steg så som den utvecklar sig genom bokens platåstruktur. Fokus kommer att ligga på att tänka filosofiska problem som öppna processer och expanderande tankelinjer och hur man kan utforska kopplingar mellan konkreta och samtida händelser.Christopher Kullenberg är forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Han har på olika sätt arbetat med Deleuzes och Guattaris Tusen platåer de senaste tio åren, både som filosofiskt tänkande och som tillämpade begrepp i forskning och aktivism.
Föreläsningen är ett samarbete mellan GFFP, Göteborgs stadsbibliotek och Folkuniversitetet.
Onsdag 16 november kl. 18:00 Christopher Kullenberg: Deleuze och Guattaris Tusen platåer.
Hörsalen, Göteborgs stadsbibliotek
Fri entré
Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, föreläser om filosofen Gilles Deleuzes och psykoanalytikern Félix Guattaris gemensamma magnum opus Tusen platåer, som kom i svensk översättning förra året.
Föredraget kommer att sammanfatta hela boken och gå igenom den centrala begreppsapparaten steg för steg så som den utvecklar sig genom bokens platåstruktur. Fokus kommer att ligga på att tänka filosofiska problem som öppna processer och expanderande tankelinjer och hur man kan utforska kopplingar mellan konkreta och samtida händelser.Christopher Kullenberg är forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Han har på olika sätt arbetat med Deleuzes och Guattaris Tusen platåer de senaste tio åren, både som filosofiskt tänkande och som tillämpade begrepp i forskning och aktivism.
Föreläsningen är ett samarbete mellan GFFP, Göteborgs stadsbibliotek och Folkuniversitetet.
Det smutsiga heliga och det rena förnuftet
Den 3e november gästas vi av Robert Pfaller som kommer att föreläsa under rubriken Det smutsiga heliga och det rena förnuftet - symptom i den samtida kulturen.
Den samtida västerländska kulturen ser i huvudsak sig själv som liberal och tillåtande, om inte till och med hedonistisk. Vi behöver dock bara titta lite närmre på några filmer från 60- eller 70-talen, exempelvis Mandomsprovet eller Brakfesten, för att konstatera att dessa inte skulle kunna göras idag. Vad avslöjar detta symptomatiska faktum om vår samtid? Hur kommer det sig att allt fler företeelser idag förpassas till domänerna för det smutsiga, det ohälsosamma, det äckliga, det chockerande eller det opassande? Och vad är det ”rena” förnuft som förser oss med allt fler goda skäl till att förbjuda dessa företeelser?
Robert Pfaller är professor i filosofi och kulturvetenskap vid universitetet i Linz och fakulteten för konst och industridesign. Han har publicerat flera böcker, bland annat om den franske filosofen Louis Althusser, och hans kanske största verk, publicerat på tyska 2002, kom 2014 i engelsk översättning under titeln Illusions without Owners: On the Pleasure Principle in Culture, på Verso Books.
Fredag 3 november kl. 18:30 på Litteraturhuset
Entré: 50 kr.
Föreläsningen arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Ernst Cassirer-Sällskapet.
Den 3e november gästas vi av Robert Pfaller som kommer att föreläsa under rubriken Det smutsiga heliga och det rena förnuftet - symptom i den samtida kulturen.
Den samtida västerländska kulturen ser i huvudsak sig själv som liberal och tillåtande, om inte till och med hedonistisk. Vi behöver dock bara titta lite närmre på några filmer från 60- eller 70-talen, exempelvis Mandomsprovet eller Brakfesten, för att konstatera att dessa inte skulle kunna göras idag. Vad avslöjar detta symptomatiska faktum om vår samtid? Hur kommer det sig att allt fler företeelser idag förpassas till domänerna för det smutsiga, det ohälsosamma, det äckliga, det chockerande eller det opassande? Och vad är det ”rena” förnuft som förser oss med allt fler goda skäl till att förbjuda dessa företeelser?
Robert Pfaller är professor i filosofi och kulturvetenskap vid universitetet i Linz och fakulteten för konst och industridesign. Han har publicerat flera böcker, bland annat om den franske filosofen Louis Althusser, och hans kanske största verk, publicerat på tyska 2002, kom 2014 i engelsk översättning under titeln Illusions without Owners: On the Pleasure Principle in Culture, på Verso Books.
Fredag 3 november kl. 18:30 på Litteraturhuset
Entré: 50 kr.
Föreläsningen arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Ernst Cassirer-Sällskapet.
Psykoanalysens, psykoterapins och psykiatrins historia i Sverige
Tre onsdagar i höst, den 7/9, 5/10 och 19/10, kommer idéhistorikern, psykoanalytikern, författaren och psykologen Per Magnus Johansson att föreläsa om psykoanalysens, psykoterapins och psykiatrins historia i Sverige på Stadsbiblioteket i Göteborg
Per Magnus Johansson har under lång tid intresserat sig för psykoanalysens, psykoterapins och psykiatrins historia. År 1999 disputerade han vid Göteborgs universitet med doktorsavhandlingen Freuds psykoanalys som behandlar psykoanalysens väg in i det svenska samhället. I fem band, utgivna mellan 1999 och 2014 skriver han om psykoanalysens historia i Sverige och dess plats i samhället i dag. Det fjärde bandet ägnar han åt psykiatrins och den kliniska psykologins situation i Göteborg. 2014 publicerades det femte bandet Psykoanalys och humaniora, om det komplexa samspelet mellan psykoanalys betraktat ur kulturhistoriska, teoretiska, praktiskt-kliniska och personliga perspektiv.
Onsdag 7e september kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Psykoanalysens introduktion i Sverige och Stockholm.
Med Per Magnus Johansson, docent i idé- och lärdomshistoria, psykoanalytikern, författare och psykolog.
Onsdag 5e oktober kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Psykoanalysen under senare delen av 1900-talet fram till idag.
Med Per Magnus Johansson, docent i idé- och lärdomshistoria, psykoanalytikern, författare och psykolog.
Onsdag 19e kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Psykoanalysens, psykoterapins och psykiatrins historia i Sverige.
Med Per Magnus Johansson, docent i idé- och lärdomshistoria, psykoanalytikern, författare och psykolog och Tobias Nordin, verksamhetschef och chefsöverläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan GFFP, Göteborgs stadsbibliotek och Folkuniversitetet. Alla arrangemang är gratis och öppna för allmänheten.
Tre onsdagar i höst, den 7/9, 5/10 och 19/10, kommer idéhistorikern, psykoanalytikern, författaren och psykologen Per Magnus Johansson att föreläsa om psykoanalysens, psykoterapins och psykiatrins historia i Sverige på Stadsbiblioteket i Göteborg
Per Magnus Johansson har under lång tid intresserat sig för psykoanalysens, psykoterapins och psykiatrins historia. År 1999 disputerade han vid Göteborgs universitet med doktorsavhandlingen Freuds psykoanalys som behandlar psykoanalysens väg in i det svenska samhället. I fem band, utgivna mellan 1999 och 2014 skriver han om psykoanalysens historia i Sverige och dess plats i samhället i dag. Det fjärde bandet ägnar han åt psykiatrins och den kliniska psykologins situation i Göteborg. 2014 publicerades det femte bandet Psykoanalys och humaniora, om det komplexa samspelet mellan psykoanalys betraktat ur kulturhistoriska, teoretiska, praktiskt-kliniska och personliga perspektiv.
Onsdag 7e september kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Psykoanalysens introduktion i Sverige och Stockholm.
Med Per Magnus Johansson, docent i idé- och lärdomshistoria, psykoanalytikern, författare och psykolog.
Onsdag 5e oktober kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Psykoanalysen under senare delen av 1900-talet fram till idag.
Med Per Magnus Johansson, docent i idé- och lärdomshistoria, psykoanalytikern, författare och psykolog.
Onsdag 19e kl 18:30 på Stadsbiblioteket: Psykoanalysens, psykoterapins och psykiatrins historia i Sverige.
Med Per Magnus Johansson, docent i idé- och lärdomshistoria, psykoanalytikern, författare och psykolog och Tobias Nordin, verksamhetschef och chefsöverläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva.
Föreläsningarna är ett samarbete mellan GFFP, Göteborgs stadsbibliotek och Folkuniversitetet. Alla arrangemang är gratis och öppna för allmänheten.
Våren 2016
Teknik - bortom optimism och misstro
Tekniken kan ses som ett bevis på människans överlägsna förmågor och makt att betvinga naturen. Samtidigt förknippas den med atombomben och med apokalyptiska hot om människans undergång. Den filosofiska ;utmaningen i att närma sig tekniken ligger i att röra sig bortom dessa& ytterligheter av optimism och misstro. Vad är teknik egentligen och hur kan vi förstå dess relation till människan och vår värld? Elden, skriften, teleskopet, järnvägen, datorn, skall dessa tekniska fenomen främst förstås som redskap och hjälpmedel genom vilka vi förverkligar våra drömmar, eller är det snarare tvärtom: att tekniken orsakar våra begär?
Onsdag 24 februari kl 18.30: Teknikens terapi - Heidegger och stället.
Med Hans Ruin professor i filosofi vid Södertörns högskola.
Moderator: Tobias Wessely, psykolog.
I början av femtiotalet skrev Martin Heidegger uppsatsen "Teknikens väsen", som kritiskt analyserar vad det betyder att vi lever i ett samhälle som alltmer genomsyras av teknik, en tidsålder han benämner som Gestell, som ställer, eller ramar in, människan i en teknisk värld. Här utvecklar
han inte bara en diagnos av sin tid, utan skisserar också ett tänkande som han menar kan ha en befriande verkan i en situation där vi alltmer innesluts i tekniken som också tar över vårt sätt tänka och ställa frågor. Det är, skulle vi kunna säga, ett slags teknikens terapi.
Onsdag 13 april kl 18.30: Friedrich Kittler, medierna och universitetet.
Med: Thomas Karlsohn, docent i idéhistoria vid Uppsala universitet.
Moderator: Tobias Wessely, psykolog.
Friedrich Kittler betraktas idag som en centralfigur i de senaste årtiondenas så kallade mediala vändning inom tysk humaniora. Med inspiration från bland annat fransk filosofi, främst Michel Foucault, lade Kittler grunden för nya uppfattningar om kultur, historia och estetik. Han blev också ifrågasatt och hans arbeten blev föremål för häftiga debatter. Thomas Karlsohn ger i sin föreläsning en introduktion till Kittlers tänkande samtidigt som han diskuterar mottagandet av det inom ett universitetsväsende i förändring.
Onsdag 18 maj kl 18.30: Icke-antropocentrism, Donna Haraways cyborg och den spekulativa vändningen.
Med: Fredrik Svensk, kritiker och lärare vid bland annat Valands konsthögskola.
Moderator: Niklas Fors, psykolog
Under de senaste tio åren har delar av den samtida filosofin närmat sig frågan om det icke-antropocentriska på ett nytt och spekulativt sätt. Hur kan vi förstå Donna Haraways mångåriga tänkande kring relationen mellan begrepp som människa, djur och teknologi i ljuset av denna trend?
Tekniken kan ses som ett bevis på människans överlägsna förmågor och makt att betvinga naturen. Samtidigt förknippas den med atombomben och med apokalyptiska hot om människans undergång. Den filosofiska ;utmaningen i att närma sig tekniken ligger i att röra sig bortom dessa& ytterligheter av optimism och misstro. Vad är teknik egentligen och hur kan vi förstå dess relation till människan och vår värld? Elden, skriften, teleskopet, järnvägen, datorn, skall dessa tekniska fenomen främst förstås som redskap och hjälpmedel genom vilka vi förverkligar våra drömmar, eller är det snarare tvärtom: att tekniken orsakar våra begär?
Onsdag 24 februari kl 18.30: Teknikens terapi - Heidegger och stället.
Med Hans Ruin professor i filosofi vid Södertörns högskola.
Moderator: Tobias Wessely, psykolog.
I början av femtiotalet skrev Martin Heidegger uppsatsen "Teknikens väsen", som kritiskt analyserar vad det betyder att vi lever i ett samhälle som alltmer genomsyras av teknik, en tidsålder han benämner som Gestell, som ställer, eller ramar in, människan i en teknisk värld. Här utvecklar
han inte bara en diagnos av sin tid, utan skisserar också ett tänkande som han menar kan ha en befriande verkan i en situation där vi alltmer innesluts i tekniken som också tar över vårt sätt tänka och ställa frågor. Det är, skulle vi kunna säga, ett slags teknikens terapi.
Onsdag 13 april kl 18.30: Friedrich Kittler, medierna och universitetet.
Med: Thomas Karlsohn, docent i idéhistoria vid Uppsala universitet.
Moderator: Tobias Wessely, psykolog.
Friedrich Kittler betraktas idag som en centralfigur i de senaste årtiondenas så kallade mediala vändning inom tysk humaniora. Med inspiration från bland annat fransk filosofi, främst Michel Foucault, lade Kittler grunden för nya uppfattningar om kultur, historia och estetik. Han blev också ifrågasatt och hans arbeten blev föremål för häftiga debatter. Thomas Karlsohn ger i sin föreläsning en introduktion till Kittlers tänkande samtidigt som han diskuterar mottagandet av det inom ett universitetsväsende i förändring.
Onsdag 18 maj kl 18.30: Icke-antropocentrism, Donna Haraways cyborg och den spekulativa vändningen.
Med: Fredrik Svensk, kritiker och lärare vid bland annat Valands konsthögskola.
Moderator: Niklas Fors, psykolog
Under de senaste tio åren har delar av den samtida filosofin närmat sig frågan om det icke-antropocentriska på ett nytt och spekulativt sätt. Hur kan vi förstå Donna Haraways mångåriga tänkande kring relationen mellan begrepp som människa, djur och teknologi i ljuset av denna trend?
Sekelskiftessalong på Kulturnatta
Fredag 22 januari kl 19-23
Etagen, Göteborgs konstmuseum
Fri entré
Dröm, melankoli, uppbrott, extas och död
Sekelskiftet 1900 var en omvälvande och radikal tid där nya idéer om konst, andlighet, psykologi och samhälle utvecklades. Välkommen till en afton med musik, samtal och föreläsningar kring det sena 1800-talets tidsanda och tankemiljöer! I sann fin de siècle-anda firas Kulturnatta och sista helgen med Göteborgs konstmuseums uppmärksammade utställning kring symbolisten Olof Sager-Nelson och hans samtida.
Se utställningen och hör ledande kulturpersonligheter och forskare berätta om sekelskiftets idémässiga, intellektuella och andliga klimat och tankemiljöer.
FÖRELÄSNINGAR och SAMTAL
HENRIK BOGDAN - Professor i Religionsvetenskap
PER MAGNUS JOHANSSON - Psykoanalytiker och docent i Idé- och lärdomshistoria
BIRGITTA JOHANSSON LINDH - fil dr och universitetslektor, Teaterstudier/Litteraturvetenskap
ULF KARL OLOV NILSSON -poet och psykoanalytiker
Moderator: JOHANNES NORDHOLM - Konstvetare och psykolog
Poetisk visning av MARIA LUOSTARINEN - Konstnär
Livemusik av disco- och konstprojektet THE MARBLE FAUNS hyllade bl a för musiken till Backa Teaters Parzival
Musikprogram curerat av MAGNUS HAGLUND skribent och musiker
Arrangörer:
Folkuniversitetet
Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys
Göteborgs konstmuseum
Medicinhistoriska Museet, Göteborg
Etagen, Göteborgs konstmuseum
Fri entré
Dröm, melankoli, uppbrott, extas och död
Sekelskiftet 1900 var en omvälvande och radikal tid där nya idéer om konst, andlighet, psykologi och samhälle utvecklades. Välkommen till en afton med musik, samtal och föreläsningar kring det sena 1800-talets tidsanda och tankemiljöer! I sann fin de siècle-anda firas Kulturnatta och sista helgen med Göteborgs konstmuseums uppmärksammade utställning kring symbolisten Olof Sager-Nelson och hans samtida.
Se utställningen och hör ledande kulturpersonligheter och forskare berätta om sekelskiftets idémässiga, intellektuella och andliga klimat och tankemiljöer.
FÖRELÄSNINGAR och SAMTAL
HENRIK BOGDAN - Professor i Religionsvetenskap
PER MAGNUS JOHANSSON - Psykoanalytiker och docent i Idé- och lärdomshistoria
BIRGITTA JOHANSSON LINDH - fil dr och universitetslektor, Teaterstudier/Litteraturvetenskap
ULF KARL OLOV NILSSON -poet och psykoanalytiker
Moderator: JOHANNES NORDHOLM - Konstvetare och psykolog
Poetisk visning av MARIA LUOSTARINEN - Konstnär
Livemusik av disco- och konstprojektet THE MARBLE FAUNS hyllade bl a för musiken till Backa Teaters Parzival
Musikprogram curerat av MAGNUS HAGLUND skribent och musiker
Arrangörer:
Folkuniversitetet
Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys
Göteborgs konstmuseum
Medicinhistoriska Museet, Göteborg
Hösten 2015
Sorg, minne
Under hösten 2015 arrangerar Göteborgs förenings för filosofi och psykoanalys i samarbete med Folkuniversitetet en föreläsningsserie om sorgens och minnets betydelse. Alla föreläsningar börjar kl 18:30 och äger rum på Göteborgs litteraturhus, Lagerhuset, Heurlins plats 1. Fri entré.
Tisdag 22 september 2015, kl 18:30: Sorgen efter barndomen - två föredrag
”Glömsk är blott glädjen – minnesgod är sorgen”
Sorgen och barndomen är två centrala teman i 1700- och 1800-talets romantiska litteratur och utgör ett idékomplex som går att spåra även hos senare tiders tänkare. Frågan är om detta också gäller den psykoanalytiska teoribildningen. I föredraget diskuteras kopplingarna mellan Freuds läror och den romantiska lyrikens besatthet vid minnen och tårar, och i centrum står frågan om sorgens och barndomens inbördes förhållande.
Peter Henning är doktor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och disputerade på avhandlingen Minne, jag, 1800 (2015) – en studie i sorgens och minnets litterära uttryck under det svenska 1800-talet.Sorgens glömska. Lyotard och smaken för nuet.
Bland 1900-talets franska filosofer står sorgen i förbindelse med historien och dess obevekliga rörelse. Ingen historia utan sorg, som Catherine Malabou formulerar det. När någonting går förlorat måste det sörjas för att utvecklingen, såväl på ett samhälleligt som ett personligt plan, ska kunna gå vidare och minnet av det förlorade bevaras. Men en lyckad sorgeprocess har ett pris. Jean-François Lyotard är en av dem som diskuterat detta med utgångspunkt i Freud. Visserligen, ett fullbordat sorgearbete förmår de överlevande att ta sig vidare, men till priset av en ödesdiger glömska: barndomens aldrig infriade löften.
Erik Erlanson är doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. I sin forskning intresserar han sig för olika skriv- och läspraktikers betydelse för det sinnligas struktur. I sin avhandling undersöker han 1960-talspoesi från Danmark, Frankrike och USA.
Erlanson och Henning var gästredaktörer för tidskriften Subaltern 2015:1, ''Sorgens tid''.
Tisdag 27 oktober 2015, kl 18:30: Om det armeniska folkmordet och dess efterverkningar
År 2015 har 100 år passerat sedan det armeniska folkmordet, och frågan om erkännande och upprättelse har sedan dess kommit att dominera den offentliga debatten. För armenierna är händelserna fortfarande ett öppet sår i den nationella identiteten. I Turkiet är det än idag straffbart att kalla det för ett folkmord. Vad får motsättningarna mellan vem som är skyldig och vem som är oskyldig för betydelse för den efterföljande bearbetningen? Vad har det uteblivna erkännandet haft för betydelse för armenierna? Vad innebär det för en nation att utsättas för folkmord? Vilken plats har folkmordet i den armeniska identiteten idag? Under vilka förutsättningar blir det möjligt att tala och sörja, och när uppstår låsningar? Vilka psykologiska frågor lever vidare i efterföljande generationer? Vilka frågor kan uppstå i en enskild individ? Kan man tala om ärvd sorg och ärvda minnen?
Medverkande: Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet; och Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria.
Torsdag 26 november 2015, kl 18:30: Minneskonst - om Patrick Modianos författarskap
Den franske författaren Patrick Modiano, född 1945 och bosatt i Paris, har sedan debuten skrivit ett trettiotal böcker. Han räknas som en av den franska efterkrigslitteraturens stora författare och 2014 tilldelades han Nobels litteraturpris med motiveringen: ”… för den minneskonst varmed han frammanar de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld.”
Medverkande: Per Arne Tjäder, doktor i litteraturvetenskap, författare och kulturjournalist. Han har varit dramaturg på Göteborgs Stadsteater och skrivit flera teatervetenskapliga böcker. 2014 publicerade Daidalos hans bok Gare d’Austerlitz – En bok om Patrick Modiano. Eva Löwstedt är psykolog och psykoanalytiker.
Under hösten 2015 arrangerar Göteborgs förenings för filosofi och psykoanalys i samarbete med Folkuniversitetet en föreläsningsserie om sorgens och minnets betydelse. Alla föreläsningar börjar kl 18:30 och äger rum på Göteborgs litteraturhus, Lagerhuset, Heurlins plats 1. Fri entré.
Tisdag 22 september 2015, kl 18:30: Sorgen efter barndomen - två föredrag
”Glömsk är blott glädjen – minnesgod är sorgen”
Sorgen och barndomen är två centrala teman i 1700- och 1800-talets romantiska litteratur och utgör ett idékomplex som går att spåra även hos senare tiders tänkare. Frågan är om detta också gäller den psykoanalytiska teoribildningen. I föredraget diskuteras kopplingarna mellan Freuds läror och den romantiska lyrikens besatthet vid minnen och tårar, och i centrum står frågan om sorgens och barndomens inbördes förhållande.
Peter Henning är doktor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och disputerade på avhandlingen Minne, jag, 1800 (2015) – en studie i sorgens och minnets litterära uttryck under det svenska 1800-talet.Sorgens glömska. Lyotard och smaken för nuet.
Bland 1900-talets franska filosofer står sorgen i förbindelse med historien och dess obevekliga rörelse. Ingen historia utan sorg, som Catherine Malabou formulerar det. När någonting går förlorat måste det sörjas för att utvecklingen, såväl på ett samhälleligt som ett personligt plan, ska kunna gå vidare och minnet av det förlorade bevaras. Men en lyckad sorgeprocess har ett pris. Jean-François Lyotard är en av dem som diskuterat detta med utgångspunkt i Freud. Visserligen, ett fullbordat sorgearbete förmår de överlevande att ta sig vidare, men till priset av en ödesdiger glömska: barndomens aldrig infriade löften.
Erik Erlanson är doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. I sin forskning intresserar han sig för olika skriv- och läspraktikers betydelse för det sinnligas struktur. I sin avhandling undersöker han 1960-talspoesi från Danmark, Frankrike och USA.
Erlanson och Henning var gästredaktörer för tidskriften Subaltern 2015:1, ''Sorgens tid''.
Tisdag 27 oktober 2015, kl 18:30: Om det armeniska folkmordet och dess efterverkningar
År 2015 har 100 år passerat sedan det armeniska folkmordet, och frågan om erkännande och upprättelse har sedan dess kommit att dominera den offentliga debatten. För armenierna är händelserna fortfarande ett öppet sår i den nationella identiteten. I Turkiet är det än idag straffbart att kalla det för ett folkmord. Vad får motsättningarna mellan vem som är skyldig och vem som är oskyldig för betydelse för den efterföljande bearbetningen? Vad har det uteblivna erkännandet haft för betydelse för armenierna? Vad innebär det för en nation att utsättas för folkmord? Vilken plats har folkmordet i den armeniska identiteten idag? Under vilka förutsättningar blir det möjligt att tala och sörja, och när uppstår låsningar? Vilka psykologiska frågor lever vidare i efterföljande generationer? Vilka frågor kan uppstå i en enskild individ? Kan man tala om ärvd sorg och ärvda minnen?
Medverkande: Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet; och Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria.
Torsdag 26 november 2015, kl 18:30: Minneskonst - om Patrick Modianos författarskap
Den franske författaren Patrick Modiano, född 1945 och bosatt i Paris, har sedan debuten skrivit ett trettiotal böcker. Han räknas som en av den franska efterkrigslitteraturens stora författare och 2014 tilldelades han Nobels litteraturpris med motiveringen: ”… för den minneskonst varmed han frammanar de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld.”
Medverkande: Per Arne Tjäder, doktor i litteraturvetenskap, författare och kulturjournalist. Han har varit dramaturg på Göteborgs Stadsteater och skrivit flera teatervetenskapliga böcker. 2014 publicerade Daidalos hans bok Gare d’Austerlitz – En bok om Patrick Modiano. Eva Löwstedt är psykolog och psykoanalytiker.
Hamlets begär - om Lacans sjätte seminarium
Onsdag 30 september kl 18:30
Litteraturhuset, Lagerhuset
Heurlins plats 1, Göteborg
Pawel Dybel, professor i filosofi vid Warszawas universitet, i samtal med Hjalmar Falk, fil.dr. i idé- och lärdomshistoria, om Lacans läsning av Hamlet.
Entré: 100 kr.
Onsdag 30 september kl 18:30
Litteraturhuset, Lagerhuset
Heurlins plats 1, Göteborg
Pawel Dybel, professor i filosofi vid Warszawas universitet, i samtal med Hjalmar Falk, fil.dr. i idé- och lärdomshistoria, om Lacans läsning av Hamlet.
Entré: 100 kr.
Våren 2015
Hélène Cixous - Bilder av Dora
När Dora intar scenen - en kväll om Freuds fallstudie, den feministiska "doralogin" och Hélène Cixous författarskap.
Lördag 30 maj 2015 kl 18:00
Litteraturhuset, Lagerhuset
Heurlins plats 1, Göteborg
Med anledning av att den franska författarinnan och feministiska tänkaren Hélène Cixous pjäs ”Bilder av Dora” nyligen kommit ut i svensk översättning, utgiven på Atrium förlag, anordnar Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys en samtalskväll där vi, tillsammans med översättarna Kerstin Munck och Sara Gordan samt poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, närmar oss en av Freuds mest kända fallstudier och feministiska läsningar av denna med utgångspunkt i Hélène Cixous pjäs och författarskap.
Samtalet efterföljs av vin och mingel.
Medverkande: Sara Gordan, författare, översättare, och litteraturvetare, Kerstin Munck, litteraturvetare och översättare, och Ulf Karl Olov Nilsson, poet och psykoanalytiker. Moderator: Evelina Johansson, doktorand i genusvetenskap.
Entré: 50 kr. Arrangeras i samarbete med Folkuniversitetet
När Dora intar scenen - en kväll om Freuds fallstudie, den feministiska "doralogin" och Hélène Cixous författarskap.
Lördag 30 maj 2015 kl 18:00
Litteraturhuset, Lagerhuset
Heurlins plats 1, Göteborg
Med anledning av att den franska författarinnan och feministiska tänkaren Hélène Cixous pjäs ”Bilder av Dora” nyligen kommit ut i svensk översättning, utgiven på Atrium förlag, anordnar Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys en samtalskväll där vi, tillsammans med översättarna Kerstin Munck och Sara Gordan samt poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, närmar oss en av Freuds mest kända fallstudier och feministiska läsningar av denna med utgångspunkt i Hélène Cixous pjäs och författarskap.
Samtalet efterföljs av vin och mingel.
Medverkande: Sara Gordan, författare, översättare, och litteraturvetare, Kerstin Munck, litteraturvetare och översättare, och Ulf Karl Olov Nilsson, poet och psykoanalytiker. Moderator: Evelina Johansson, doktorand i genusvetenskap.
Entré: 50 kr. Arrangeras i samarbete med Folkuniversitetet
Öppet seminarium: Foucault och sanningssägande
Tisdag 19 maj 2015 kl. 19:00
Litteraturhuset, Lagerhuset
Heurlins plats 1, Göteborg
Vad innebär det att tala sanning och under vilka omständigheter är det möjligt att göra det? Hur kan vi förstå sanningssägande som aktivitet och handling? I samband med att Tankekraft fortsätter publicera filosofen Michel Foucaults föreläsningar från Collège de France får vi stifta bekantskap med Foucaults sena tänkande. Detta innebär en undersökning av subjektets möjligheter att konstituera sig själv och på så vis bli mer än en effekt av rådande normer och diskurser. Genom att upprätta ett visst förhållande till sig själv och till sanningen omformar och skapar det moraliska och politiska subjektet sig själv.
Medverkande: Karl Lydén, kritiker och översättare. Han har tidigare översatt Foucaults "Samhället måste försvaras" (Tankekraft förlag 2008), och skrivit för Kunstkritikk, OEI och Dagens Nyheter.
Entré 50 kr.
Tisdag 19 maj 2015 kl. 19:00
Litteraturhuset, Lagerhuset
Heurlins plats 1, Göteborg
Vad innebär det att tala sanning och under vilka omständigheter är det möjligt att göra det? Hur kan vi förstå sanningssägande som aktivitet och handling? I samband med att Tankekraft fortsätter publicera filosofen Michel Foucaults föreläsningar från Collège de France får vi stifta bekantskap med Foucaults sena tänkande. Detta innebär en undersökning av subjektets möjligheter att konstituera sig själv och på så vis bli mer än en effekt av rådande normer och diskurser. Genom att upprätta ett visst förhållande till sig själv och till sanningen omformar och skapar det moraliska och politiska subjektet sig själv.
Medverkande: Karl Lydén, kritiker och översättare. Han har tidigare översatt Foucaults "Samhället måste försvaras" (Tankekraft förlag 2008), och skrivit för Kunstkritikk, OEI och Dagens Nyheter.
Entré 50 kr.
"Gud, om vi ska talas vid du och jag så måste jag vara helt ärlig"
Onsdag 22 april 2015 kl 18:00
Hörsalen, Stadsbiblioteket
Fri entré
Föreläsning med Ann Heberlein, författare och teol. dr. i etik vid Lunds universitet.
Arrangeras i samarbete med Folkuniversitetet och Stadsbiblioteket.
Onsdag 22 april 2015 kl 18:00
Hörsalen, Stadsbiblioteket
Fri entré
Föreläsning med Ann Heberlein, författare och teol. dr. i etik vid Lunds universitet.
Arrangeras i samarbete med Folkuniversitetet och Stadsbiblioteket.
Det postsekulära tillståndet
Onsdag 25 mars 2015 kl 18:00
Hörsalen, Stadsbiblioteket
Fri entré
Är religion och modernitet varandras motsatser? Håller religionen på att försvinna? Eller är det i själva verket så att religion är en del av det moderna projektet? I föreläsningen diskuteras hur man ska förstå religionens nya synlighet i vår samtid och vad religion kan betyda för det moderna samhället.
Föreläsning med Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Arrangeras i samarbete med Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet.
Onsdag 25 mars 2015 kl 18:00
Hörsalen, Stadsbiblioteket
Fri entré
Är religion och modernitet varandras motsatser? Håller religionen på att försvinna? Eller är det i själva verket så att religion är en del av det moderna projektet? I föreläsningen diskuteras hur man ska förstå religionens nya synlighet i vår samtid och vad religion kan betyda för det moderna samhället.
Föreläsning med Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Arrangeras i samarbete med Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet.
Samtal: En psykoanalytikers väg
Lördag 14 mars 2015 kl 14:00
Unga Klara, Sergels Torg, Stockholm
Med anledning av boken ”En psykoanalytikers väg” får vi i ett kollegialt samtal ta del av reflektioner från personer som gått olika vägar till psykoanalysen. Utifrån betraktelser kring vad som lett fram till en psykoanalytisk praktik går samtalet mot frågor om psykoanalysens aktualitet, framtid och fortlevnad: Vad behövs göras för att få människor idag att intressera sig för psykoanalys? Vilka vägar behöver psykoanalysen och psykoanalytikerna ta i framtiden? Hur ska samtidens psykoanalytiker inspirera unga personer att själva ta sig an och arbeta med psykoanalysen? Behöver man tänka på nya sätt?
Medverkande: Clarence Crafoord och Per Magnus Johansson.
Samtalsledare: Annika Stiebe.
Entré: 100kr, betalas på plats. Inget förköp.
Tid: 14:00 till cirka 15:30.
Arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Svenska psykoanalytiska föreningen.
www.spaf.a.se
www.ungaklara.se
Lördag 14 mars 2015 kl 14:00
Unga Klara, Sergels Torg, Stockholm
Med anledning av boken ”En psykoanalytikers väg” får vi i ett kollegialt samtal ta del av reflektioner från personer som gått olika vägar till psykoanalysen. Utifrån betraktelser kring vad som lett fram till en psykoanalytisk praktik går samtalet mot frågor om psykoanalysens aktualitet, framtid och fortlevnad: Vad behövs göras för att få människor idag att intressera sig för psykoanalys? Vilka vägar behöver psykoanalysen och psykoanalytikerna ta i framtiden? Hur ska samtidens psykoanalytiker inspirera unga personer att själva ta sig an och arbeta med psykoanalysen? Behöver man tänka på nya sätt?
Medverkande: Clarence Crafoord och Per Magnus Johansson.
Samtalsledare: Annika Stiebe.
Entré: 100kr, betalas på plats. Inget förköp.
Tid: 14:00 till cirka 15:30.
Arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Svenska psykoanalytiska föreningen.
www.spaf.a.se
www.ungaklara.se
Vad är sekularisering? En modern begreppshistoria
Onsdag 25 februari 2015 kl 18:00
Hörsalen, Stadsbiblioteket
Begreppet sekularisering är tvetydigt och dubbelriktat. Å ena sidan kan det beteckna en process av övergång eller till och med brott, ett förlopp där det heliga drar sig tillbaka och ger efter för det profana. Å andra sidan kan det beteckna en överföring och en förbindelse mellan något uttalat världsligt och en historia i andligt tecken. Detta föredrag syftar till att beskriva några försök att definiera begreppet sekularisering i tysk idéhistoria under 1900-talet och de teoretiska konsekvenser för förståelsen av sekularitet som följer av dem.
Föreläsning med Hjalmar Falk, doktorand i idé och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Arrangeras i samarbete med Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet.
Onsdag 25 februari 2015 kl 18:00
Hörsalen, Stadsbiblioteket
Begreppet sekularisering är tvetydigt och dubbelriktat. Å ena sidan kan det beteckna en process av övergång eller till och med brott, ett förlopp där det heliga drar sig tillbaka och ger efter för det profana. Å andra sidan kan det beteckna en överföring och en förbindelse mellan något uttalat världsligt och en historia i andligt tecken. Detta föredrag syftar till att beskriva några försök att definiera begreppet sekularisering i tysk idéhistoria under 1900-talet och de teoretiska konsekvenser för förståelsen av sekularitet som följer av dem.
Föreläsning med Hjalmar Falk, doktorand i idé och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Arrangeras i samarbete med Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet.
Hösten 2014
Exilens språk
Fyra föreläsningar med poetiska, filosofiska och psykoanalytiska perspektiv på exiltillståndet.
Hur kan man genom poesin och möjligheten att uttrycka sig med ord överskrida exilens prövningar? Vad är det att ha språket som sitt hem? Många människor världen över måste lämna de länder där de har fötts och vuxit upp, ibland utan hopp om att kunna återvända. En övermäktig upplevelse av brist kan ta sig uttryck i förödande tomhet eller bindande nostalgi. Men på vilket sätt kan erfarenheten av ett slags förlust utan objekt genom språket omsättas till en förnyad möjlighet att leva och ta plats i en annan kultur?
2014-10-01: E.M.Ciorans exilfilosofi
Peter Jansson, leg. psykoterapeut och doktorand i teoretisk filosofi
2014-11-05: Ordens asyl: Om exilförfattare
Anders Olsson, författare, ledamot i Svenska Akademien och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
2014-12-03: Avfärd utan ankomst: Exilens rörelse
Marcia Sà Cavalcante Schuback, docent i filosofi vid Södertörns högskola
2015-01-14: En poetisk dialog om exilens språk
Jila Mossaed, författare och poet; och Per Magnus Johansson, författare, psykoanalytiker, docent i idé- och lärdomshistoria
Arrangeras av GFFP i samarbete med Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet
Onsdagar 18.00-19.45, Stadsbibliotekets Hörsal
Fri entré. Begränsat antal platser, kom i god tid!
Fyra föreläsningar med poetiska, filosofiska och psykoanalytiska perspektiv på exiltillståndet.
Hur kan man genom poesin och möjligheten att uttrycka sig med ord överskrida exilens prövningar? Vad är det att ha språket som sitt hem? Många människor världen över måste lämna de länder där de har fötts och vuxit upp, ibland utan hopp om att kunna återvända. En övermäktig upplevelse av brist kan ta sig uttryck i förödande tomhet eller bindande nostalgi. Men på vilket sätt kan erfarenheten av ett slags förlust utan objekt genom språket omsättas till en förnyad möjlighet att leva och ta plats i en annan kultur?
2014-10-01: E.M.Ciorans exilfilosofi
Peter Jansson, leg. psykoterapeut och doktorand i teoretisk filosofi
2014-11-05: Ordens asyl: Om exilförfattare
Anders Olsson, författare, ledamot i Svenska Akademien och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
2014-12-03: Avfärd utan ankomst: Exilens rörelse
Marcia Sà Cavalcante Schuback, docent i filosofi vid Södertörns högskola
2015-01-14: En poetisk dialog om exilens språk
Jila Mossaed, författare och poet; och Per Magnus Johansson, författare, psykoanalytiker, docent i idé- och lärdomshistoria
Arrangeras av GFFP i samarbete med Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet
Onsdagar 18.00-19.45, Stadsbibliotekets Hörsal
Fri entré. Begränsat antal platser, kom i god tid!
Releasefest för En psykoanalytikers väg
Fredag 5 december 2014 kl 18:30.
Litteraturhusets lokaler, Lagerhuset, Heurlins plats 1, Göteborg.
I september 2014 gav Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys ut boken En psykoanalytikers väg – en intervju med Per Magnus Johansson. Det vill vi fira med en bokfest på Litteraturhuset fredagen den 5 december.
Utöver mingel, musik, vin och bokförsäljning blir det ett samtal mellan Per Magnus Johansson och Sven-Eric Liedman, med Tormod Otter Johansen som moderator, om psykoanalysen som intellektuell tradition och dess idéhistoria, om biografin som intellektuell verksamhet och dess värde, om psykoanalys och humaniora, om överlämnandet av erfarenheter mellan generationer och frågan om muntlig respektive skriftlig överlämning samt psykoanalysens spänningsfulla relation till det skrivna ordet.
Vad har utbildningsstrukturer och institutionstillhörighet för betydelser? Vad är psykoanalysen för universitetet och omvänt – vad innebär det att vägen till att bli psykoanalytiker inte nödvändigtvis eller uteslutande går via universitetet och lämpar sig psykoanalysen, så som vissa menar, bättre för exempelvis litteraturvetenskapliga och filosofiska eller humanistiska discipliner, än för kliniken?
Insläpp från kl. 18.30. Samtalet börjar kl. 19.00 och varar till cirka kl. 20.30. Fri entré.
Kontanter för köp av boken, som kommer att säljas till det förmånliga priset 150 kr.
Fredag 5 december 2014 kl 18:30.
Litteraturhusets lokaler, Lagerhuset, Heurlins plats 1, Göteborg.
I september 2014 gav Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys ut boken En psykoanalytikers väg – en intervju med Per Magnus Johansson. Det vill vi fira med en bokfest på Litteraturhuset fredagen den 5 december.
Utöver mingel, musik, vin och bokförsäljning blir det ett samtal mellan Per Magnus Johansson och Sven-Eric Liedman, med Tormod Otter Johansen som moderator, om psykoanalysen som intellektuell tradition och dess idéhistoria, om biografin som intellektuell verksamhet och dess värde, om psykoanalys och humaniora, om överlämnandet av erfarenheter mellan generationer och frågan om muntlig respektive skriftlig överlämning samt psykoanalysens spänningsfulla relation till det skrivna ordet.
Vad har utbildningsstrukturer och institutionstillhörighet för betydelser? Vad är psykoanalysen för universitetet och omvänt – vad innebär det att vägen till att bli psykoanalytiker inte nödvändigtvis eller uteslutande går via universitetet och lämpar sig psykoanalysen, så som vissa menar, bättre för exempelvis litteraturvetenskapliga och filosofiska eller humanistiska discipliner, än för kliniken?
Insläpp från kl. 18.30. Samtalet börjar kl. 19.00 och varar till cirka kl. 20.30. Fri entré.
Kontanter för köp av boken, som kommer att säljas till det förmånliga priset 150 kr.
Våren 2014
Psykoanalysen och traumat
Torsdag 22 maj 2014 kl 17:00, Radisson Hotel, Drottningtorget
Hur kan psykoanalysen idag hjälpa oss att förstå och förhålla oss till det psykiska traumat?
Från Freuds dagar och framåt har psykoanalysen intresserat sig för traumatiska erfarenheters inverkan på det mänskliga psyket. Hur påverkas en människa av att genomleva en traumatisk erfarenhet? Hur kan man förstå traumats specifika mening för den drabbade? Vad har tidiga relationer, erfarenheter och fantasier för betydelse för den vuxnes kapacitet att bearbeta ett trauma?
Ett samtal mellan Caroline Garland, psykolog, psykoanalytiker, författare och en av grundarna till Tavistockklinikens traumamottagning; och Rosalie Säregård, psykolog verksam vid Gamlestans vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagning.
Arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Närhälsan, Kris- och traumamottagningen.
Entré: 100 kr. Studenter 50 kr.
Torsdag 22 maj 2014 kl 17:00, Radisson Hotel, Drottningtorget
Hur kan psykoanalysen idag hjälpa oss att förstå och förhålla oss till det psykiska traumat?
Från Freuds dagar och framåt har psykoanalysen intresserat sig för traumatiska erfarenheters inverkan på det mänskliga psyket. Hur påverkas en människa av att genomleva en traumatisk erfarenhet? Hur kan man förstå traumats specifika mening för den drabbade? Vad har tidiga relationer, erfarenheter och fantasier för betydelse för den vuxnes kapacitet att bearbeta ett trauma?
Ett samtal mellan Caroline Garland, psykolog, psykoanalytiker, författare och en av grundarna till Tavistockklinikens traumamottagning; och Rosalie Säregård, psykolog verksam vid Gamlestans vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagning.
Arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys i samarbete med Närhälsan, Kris- och traumamottagningen.
Entré: 100 kr. Studenter 50 kr.
Att skriva, tala, lyssna och läsa
Tisdag 8 april 2014 18:00
De flesta psykoanalytiker är präglade av någon observationsvetenskap, nästan alltid medicin och/eller psykologi. De är formade av vetenskapliga discipliner som inte sätter vare sig det humanistiskt präglade läsandet och skrivandet eller det humanistiska bildningsidealet i främsta rummet.
Föreläsningen har sin utgångspunkt i frågan: Vad innebär det att skriva för en psykoanalytiker som lyssnar på ett psykiskt lidande subjekt?
Föreläsare: Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, docent. i idéhistoria och författare.
Plats: Litteraturhuset, Lagerhuset, Heurlins plats 1
Tisdag 8 april 2014 18:00
De flesta psykoanalytiker är präglade av någon observationsvetenskap, nästan alltid medicin och/eller psykologi. De är formade av vetenskapliga discipliner som inte sätter vare sig det humanistiskt präglade läsandet och skrivandet eller det humanistiska bildningsidealet i främsta rummet.
Föreläsningen har sin utgångspunkt i frågan: Vad innebär det att skriva för en psykoanalytiker som lyssnar på ett psykiskt lidande subjekt?
Föreläsare: Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, docent. i idéhistoria och författare.
Plats: Litteraturhuset, Lagerhuset, Heurlins plats 1
Duras och det omöjligas konst
Onsdag 26 mars 2014 18:00
En bok som håller på att skrivas är en ”okränkbar plats” säger Duras. Men det är inte bara så att det inte går att tala om den medan skrivandet pågår. Vad resultatet blir kan man heller aldrig veta; man kan inte planera det, eller anpassa det efter yttre krav. Duras säger att man måste underkasta sig skrivandet, denna ”underbara olycka”, som är lika mycket en resa som ett slavgöra. Vad är det den skrivande underkastar sig? Vad är det hon blir slav under? Och varifrån kommer detta tvingande motstånd?
Citaten är från Marguerite Duras, Les yeux verts, Paris 1996.
Föreläsare: Carin Franzén, professor i språk och kultur med inriktning mot litteraturteori, Linköpings universitet.
Plats: Litteraturhuset, Lagerhuset, Heurlins plats 1
Onsdag 26 mars 2014 18:00
En bok som håller på att skrivas är en ”okränkbar plats” säger Duras. Men det är inte bara så att det inte går att tala om den medan skrivandet pågår. Vad resultatet blir kan man heller aldrig veta; man kan inte planera det, eller anpassa det efter yttre krav. Duras säger att man måste underkasta sig skrivandet, denna ”underbara olycka”, som är lika mycket en resa som ett slavgöra. Vad är det den skrivande underkastar sig? Vad är det hon blir slav under? Och varifrån kommer detta tvingande motstånd?
Citaten är från Marguerite Duras, Les yeux verts, Paris 1996.
Föreläsare: Carin Franzén, professor i språk och kultur med inriktning mot litteraturteori, Linköpings universitet.
Plats: Litteraturhuset, Lagerhuset, Heurlins plats 1
Hösten 2013
Psykoanalys - mellan vardaglig och vetenskaplig psykologi
Måndag 2 december 2013 kl 18:00.
Psykoanalysen är i akut behov av att artikulera sin särart både som psykologisk vetenskap och som terapeutisk behandlingsform. I detta föredrag presenteras argument för att psykoanalysens sätt att förstå det mänskliga själslivet representerar en utvidgning av den vardagspsykologi som vi alla på ett oreflekterat sätt använder då vi försöker förstå och förklara våra egna och andras känslor, reaktioner och beteendemönster. Föreläsningen behandlar också vad detta innebär för psykoanalysen som vetenskap och som behandlingsform.
Föreläsare: Johan Eriksson, fil. dr. i teoretisk filosofi, Södertörns högskola, kandidat vid Svenska psykoanalytiska föreningens utbildningsinstitut, medlem av redaktionen till tidskriften Divan och redaktör för tidskriften The Scandinavian Psychoanalytic Review.
Plats: Atalante, Övre Husargatan 1, Göteborg.
Arrangerades i samarbete med Folkuniversitetet.
Måndag 2 december 2013 kl 18:00.
Psykoanalysen är i akut behov av att artikulera sin särart både som psykologisk vetenskap och som terapeutisk behandlingsform. I detta föredrag presenteras argument för att psykoanalysens sätt att förstå det mänskliga själslivet representerar en utvidgning av den vardagspsykologi som vi alla på ett oreflekterat sätt använder då vi försöker förstå och förklara våra egna och andras känslor, reaktioner och beteendemönster. Föreläsningen behandlar också vad detta innebär för psykoanalysen som vetenskap och som behandlingsform.
Föreläsare: Johan Eriksson, fil. dr. i teoretisk filosofi, Södertörns högskola, kandidat vid Svenska psykoanalytiska föreningens utbildningsinstitut, medlem av redaktionen till tidskriften Divan och redaktör för tidskriften The Scandinavian Psychoanalytic Review.
Plats: Atalante, Övre Husargatan 1, Göteborg.
Arrangerades i samarbete med Folkuniversitetet.
Historikerns omedvetna: ett förhastat försök att förstå
Torsdag 21 november 2013 kl 18:00.
Många har studerat vår relation till det förflutna, men få av dem har varit historiker. Istället lär vi oss som historiker att fylla igen luckor och blinda fläckar, att ”ge liv åt det förgångna” och ”återskapa historien”. Samtidigt verkar vi fly det förflutnas obönhörliga oåterkallelighet. Måste det vara så? Går det att vara historiker och ändå tro på det omedvetna?
Föreläsare: Sara Edenheim, fil. dr. i historia, verksam vid Centrum för genusstudier, Umeå universitet.
Plats: Atalante, Övre Husargatan 1, Göteborg.
Arrangerades i samarbete med Folkuniversitetet.
Torsdag 21 november 2013 kl 18:00.
Många har studerat vår relation till det förflutna, men få av dem har varit historiker. Istället lär vi oss som historiker att fylla igen luckor och blinda fläckar, att ”ge liv åt det förgångna” och ”återskapa historien”. Samtidigt verkar vi fly det förflutnas obönhörliga oåterkallelighet. Måste det vara så? Går det att vara historiker och ändå tro på det omedvetna?
Föreläsare: Sara Edenheim, fil. dr. i historia, verksam vid Centrum för genusstudier, Umeå universitet.
Plats: Atalante, Övre Husargatan 1, Göteborg.
Arrangerades i samarbete med Folkuniversitetet.
Det psykiska lidandets plats
Tisdag 8 oktober 2013 kl 20:00.
Ett samtal med Per Magnus Johansson och Tobias Nordin.
Medverkande: Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria samt Tobias Nordin, psykiater och verksamhetschef vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Plats: Atalante, Övre husargatan 1, Göteborg.
Tisdag 8 oktober 2013 kl 20:00.
Ett samtal med Per Magnus Johansson och Tobias Nordin.
Medverkande: Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria samt Tobias Nordin, psykiater och verksamhetschef vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Plats: Atalante, Övre husargatan 1, Göteborg.
Öppet seminarium: Che vuoi - vad vill den andre?
Jaqcues Lacan och den kvinnliga sexualiteten
Öppet seminarium i samarbete med Folkuniversitetet lördagen den 1/6 kl 11.30-13.30.
Seminarieverksamheten inom Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys bjuder in Carin Franzén till att utifrån utdrag ur texter av den franske psykoanalytikern Jacques Lacan diskutera den höviska kärleken och vad han sammanfattat i sitt dekret: "det finns inget sexuellt förhållande". Seminariet är fristående men har anknytning till vårterminens seminarier där texter ur Freuds Sexualiteten har studerats.
Föreläsare: Carin Franzén, professor i språk och kultur med inriktning mot litteraturteori vid Linköpings universitet, samt skribent och författare till ett flertal böcker, senast "Jag gav honom inte min kärlek - Om hövisk kärlek som kvinnlig strategi" (Ersatz, 2012).
Plats: Folkuniversitets lokaler, Norra Allégatan 6 i närheten av Järntorget i Göteborg.
Jaqcues Lacan och den kvinnliga sexualiteten
Öppet seminarium i samarbete med Folkuniversitetet lördagen den 1/6 kl 11.30-13.30.
Seminarieverksamheten inom Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys bjuder in Carin Franzén till att utifrån utdrag ur texter av den franske psykoanalytikern Jacques Lacan diskutera den höviska kärleken och vad han sammanfattat i sitt dekret: "det finns inget sexuellt förhållande". Seminariet är fristående men har anknytning till vårterminens seminarier där texter ur Freuds Sexualiteten har studerats.
Föreläsare: Carin Franzén, professor i språk och kultur med inriktning mot litteraturteori vid Linköpings universitet, samt skribent och författare till ett flertal böcker, senast "Jag gav honom inte min kärlek - Om hövisk kärlek som kvinnlig strategi" (Ersatz, 2012).
Plats: Folkuniversitets lokaler, Norra Allégatan 6 i närheten av Järntorget i Göteborg.
Våren 2013
Kieslowski och psykoanalysen
Denna föreläsningsserie i tre delar tar sin utgångspunkt i hur filmkonsten skildrar olika former av filosofisk, ideologisk och psykoanalytisk problematik. Vad kan filmen lära oss om livet, människan och hennes existentiella villkor och uttryck i kulturen? Utifrån biovisning av den polske filmskaparen Krzysztof Kieslowskis Den blå filmen, Den röda filmen samt Veronikas dubbelliv föreläser Peter Jansson tre onsdagar i maj på Bio Capitol.
2013-05-08 Den blå filmen - Sorg och kärlek
Plats: Bio Capitol, Skanstorget 1
Tid: 17.45-20:45
2013-05-15 Den röda filmen -Samtidighet och tillit
Plats: Bio Capitol, Skanstorget 1
Tid: 17:45-20:45
2013-05-29 Veronikas dubbelliv - Bild och etik
Plats: Bio Capitol, Skanstorget 1
Tid: 17:45-20:45
Föreläsare: Peter Jansson, psykoanalytiker, leg psykoterapeut och forskarstuderande i filosofi.
Denna föreläsningsserie i tre delar tar sin utgångspunkt i hur filmkonsten skildrar olika former av filosofisk, ideologisk och psykoanalytisk problematik. Vad kan filmen lära oss om livet, människan och hennes existentiella villkor och uttryck i kulturen? Utifrån biovisning av den polske filmskaparen Krzysztof Kieslowskis Den blå filmen, Den röda filmen samt Veronikas dubbelliv föreläser Peter Jansson tre onsdagar i maj på Bio Capitol.
2013-05-08 Den blå filmen - Sorg och kärlek
Plats: Bio Capitol, Skanstorget 1
Tid: 17.45-20:45
2013-05-15 Den röda filmen -Samtidighet och tillit
Plats: Bio Capitol, Skanstorget 1
Tid: 17:45-20:45
2013-05-29 Veronikas dubbelliv - Bild och etik
Plats: Bio Capitol, Skanstorget 1
Tid: 17:45-20:45
Föreläsare: Peter Jansson, psykoanalytiker, leg psykoterapeut och forskarstuderande i filosofi.
Hösten 2012
Religion och psykoanalys
2012-09-05 Žižek, Augustinus och begäret
Den slovenske filosofen Slavoj Žižek har kommit att få status som världsledande uttolkare av psykoanalysen. Inom ramen för en lacanianskt influerad begärsetik har han också kommit att närma sig teologiska spörsmål och teman. Men märkligt nog diskuterar han aldrig den kanske främste förmoderne begärsteoretikern, nämligen Augustinus. Hur kommer detta sig och hur skiljer sig Žižek och Augustinus egentligen åt beträffande begäret?
Föreläsare: Ola Sigurdsson, professor i Tros- och livsåskådningsvetenskap och föreståndare för Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet.
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
2012-10-03 Spinoza: kropp, kunskap och adekvation
Föreläsningen kommer att behandla kroppens och affektivitetens roll för tänkandet med utgångspunkt i Spinozas teori om tre olika grader av kunskap: den inadekvata, den rationella och den intuitiva.
Föreläsare: Fredrika Spindler, docent i filosofi och lektor vid Södertörns högskola.
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
2012-11-14 Vägarnas möte. Dialogen om psykoanalys och buddhism
Föreläsningen ämnar beskriva möten mellan psykoanalysen och buddhistisk människosyn, och tar framförallt fasta på tiden från 1960-talet, då flera psykoanalytiker samtidigt var praktiserande buddhister. I fokus för båda tanketraditionerna står tesen att självkännedom och välbefinnande bygger på att vi lär känna vårt eget medvetande.
Föreläsare: Jan Bärmark, professor emeritus i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
2012-09-05 Žižek, Augustinus och begäret
Den slovenske filosofen Slavoj Žižek har kommit att få status som världsledande uttolkare av psykoanalysen. Inom ramen för en lacanianskt influerad begärsetik har han också kommit att närma sig teologiska spörsmål och teman. Men märkligt nog diskuterar han aldrig den kanske främste förmoderne begärsteoretikern, nämligen Augustinus. Hur kommer detta sig och hur skiljer sig Žižek och Augustinus egentligen åt beträffande begäret?
Föreläsare: Ola Sigurdsson, professor i Tros- och livsåskådningsvetenskap och föreståndare för Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet.
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
2012-10-03 Spinoza: kropp, kunskap och adekvation
Föreläsningen kommer att behandla kroppens och affektivitetens roll för tänkandet med utgångspunkt i Spinozas teori om tre olika grader av kunskap: den inadekvata, den rationella och den intuitiva.
Föreläsare: Fredrika Spindler, docent i filosofi och lektor vid Södertörns högskola.
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
2012-11-14 Vägarnas möte. Dialogen om psykoanalys och buddhism
Föreläsningen ämnar beskriva möten mellan psykoanalysen och buddhistisk människosyn, och tar framförallt fasta på tiden från 1960-talet, då flera psykoanalytiker samtidigt var praktiserande buddhister. I fokus för båda tanketraditionerna står tesen att självkännedom och välbefinnande bygger på att vi lär känna vårt eget medvetande.
Föreläsare: Jan Bärmark, professor emeritus i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
Våren 2012
Psykoanalysens utmaningar (forts)
2012-03-14 Psykoanalytiskt perspektiv på grupper och ledarskap
Vad kan psykoanalysen lära oss om gruppdynamik och ledarskap? Föreläsningen kommer att behandla psykoanalytiskt influerad organisationsteori och ge konkreta exempel på hur detta tänkande har tillämpats. Föreläsningen kommer också att undersöka och problematisera vilka utmaningar som psykoanalytisk teori – applicerad på organisationer, grupper och ledarskap – ställer och ställs inför i förhållande till dagens samhälle.
Föreläsare: Siv Boalt Boëthius, professor emerita vid pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, psykolog och psykoanalytiker
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
2012-04-11 Psykoanalysen i litteraturförståelsen - möjligheter och risker
Johan Cullberg har under de senaste decennierna skrivit böcker om August Strindberg, Stig Dagerman och Gustaf Fröding. Böckerna har behandlat dessa författares psykologiska och psykiatriska problematik, i relation till sina litterära verk. I maj utkommer han med en bok om Gunnar Ekelöfs "kompost"; den mylla som hans diktning växte ur. Cullberg vill visa hur psykologi, psykiatri och psykoanalytisk teori kan användas för att nå en djupare förståelse av diktaren och dikten, och kommer att tala om möjligheter och risker med att på detta sätt utforska relationerna mellan en författares liv och verk.
Föreläsare: Johan Cullberg, professor i psykiatri, tidigare verksam vid enheten för psykisk hälsa, Stockholms läns landsting.
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
2012-05-02 Kan psykoanalysen användas i radikal samhällskritik?
Psykoanalysen har ofta kritiserats för att vara upptagen vid individen och dess inre liv. I vilken mån kan då psykoanalysen användas för att studera samhället och större sociala kontexter? På Freuds, Adlers och Jungs tid utgjorde psykoanalysen utan tvivel en samhällskritisk impuls. Med utgångspunkt i fenomenologi och teoretiska bidrag från Bion, Lacan och Zizek belyses i föreläsningen psykoanalysens möjligheter att användas i radikal samhällskritik.
Föreläsare: Svein Haugsgjerd, professor på Senter for praktisk kunnskap vid Universitetet i Nordland, överläkare vid Aker Universitetssjukhus i Oslo och psykoanalytiker
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
2012-03-14 Psykoanalytiskt perspektiv på grupper och ledarskap
Vad kan psykoanalysen lära oss om gruppdynamik och ledarskap? Föreläsningen kommer att behandla psykoanalytiskt influerad organisationsteori och ge konkreta exempel på hur detta tänkande har tillämpats. Föreläsningen kommer också att undersöka och problematisera vilka utmaningar som psykoanalytisk teori – applicerad på organisationer, grupper och ledarskap – ställer och ställs inför i förhållande till dagens samhälle.
Föreläsare: Siv Boalt Boëthius, professor emerita vid pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, psykolog och psykoanalytiker
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
2012-04-11 Psykoanalysen i litteraturförståelsen - möjligheter och risker
Johan Cullberg har under de senaste decennierna skrivit böcker om August Strindberg, Stig Dagerman och Gustaf Fröding. Böckerna har behandlat dessa författares psykologiska och psykiatriska problematik, i relation till sina litterära verk. I maj utkommer han med en bok om Gunnar Ekelöfs "kompost"; den mylla som hans diktning växte ur. Cullberg vill visa hur psykologi, psykiatri och psykoanalytisk teori kan användas för att nå en djupare förståelse av diktaren och dikten, och kommer att tala om möjligheter och risker med att på detta sätt utforska relationerna mellan en författares liv och verk.
Föreläsare: Johan Cullberg, professor i psykiatri, tidigare verksam vid enheten för psykisk hälsa, Stockholms läns landsting.
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
2012-05-02 Kan psykoanalysen användas i radikal samhällskritik?
Psykoanalysen har ofta kritiserats för att vara upptagen vid individen och dess inre liv. I vilken mån kan då psykoanalysen användas för att studera samhället och större sociala kontexter? På Freuds, Adlers och Jungs tid utgjorde psykoanalysen utan tvivel en samhällskritisk impuls. Med utgångspunkt i fenomenologi och teoretiska bidrag från Bion, Lacan och Zizek belyses i föreläsningen psykoanalysens möjligheter att användas i radikal samhällskritik.
Föreläsare: Svein Haugsgjerd, professor på Senter for praktisk kunnskap vid Universitetet i Nordland, överläkare vid Aker Universitetssjukhus i Oslo och psykoanalytiker
Plats: Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum.
Hösten 2011
Psykoanalysens utmaningar
2011-09-21 Den nya neuropsykoanalysen.
Medvetandet är den instans vi vänder oss till när vi söker kunskap om världen. Det gäller såväl inom natur- som humanvetenskaperna. Men ger de medvetna varseblivningarna av världen hela sanningen? Inom psykoanalysen är ett grundantagande att dessa måste granskas och tolkas för att avslöja sin ”rätta natur”. För att förstå sambanden mellan hjärna, kropp och själ krävs därför en teori som rymmer både psykoanalysens undersökningsobjekt (det subjektiva) och naturvetenskapens (objektiva) data. I föreläsningen presenteras och diskuteras ett neuropsykoanalytiskt perspektiv på dessa samband.
Föreläsare: Iréne Matthis, professor i psykoanalys, docent i klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet, psykiater och psykoanalytiker.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal.
2011-10-19 Psykoanalysen och universitetet. Dåtid och framtid.
Psykoanalysen har haft ett sammansatt och komplicerat förhållande till universitetet. I vissa perioder har psykoanalytikerna intagit en fientlig inställning gentemot universitetet, i andra har universitetets ledande representanter öppet tagit avstånd från psykoanalysen och betraktat den som en teori baserad på vidskepelse och fördomar. Hur kan man förstå förhållandet mellan psykoanalysen och universitetet? Vilka möjligheter finns för att den kunskap som härstammar från akademisk forskning ska kunna samexistera med den kunskap som alstras från psykoanalysens teori och praktik?
Föreläsare: Per Magnus Johansson, docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, psykolog och psykoanalytiker.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal.
2011-12-01 Psykoanalys – vetenskap och/eller behandling?
Psykoanalysen har alltsedan sin begynnelse varit föremål för mycket kontrovers och ifrågasättande både vad gäller dess vetenskaplighet och behandling av psykiskt lidande. Under senare år har den blivit kritiserad främst utifrån empiristiska ideal för att sakna evidens och vetenskaplig legitimitet. I föreläsningen diskuteras hur psykoanalysen kan bemöta utmaningen om dess vetenskapliga status. Är psykoanalysen en vetenskap och/eller behandling? Om den är en vetenskap: Hur kan dess vetenskapliga legitimitet stärkas?
Föreläsare: Gunnar Karlsson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, psykolog och psykoanalytiker.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal.
2011-09-21 Den nya neuropsykoanalysen.
Medvetandet är den instans vi vänder oss till när vi söker kunskap om världen. Det gäller såväl inom natur- som humanvetenskaperna. Men ger de medvetna varseblivningarna av världen hela sanningen? Inom psykoanalysen är ett grundantagande att dessa måste granskas och tolkas för att avslöja sin ”rätta natur”. För att förstå sambanden mellan hjärna, kropp och själ krävs därför en teori som rymmer både psykoanalysens undersökningsobjekt (det subjektiva) och naturvetenskapens (objektiva) data. I föreläsningen presenteras och diskuteras ett neuropsykoanalytiskt perspektiv på dessa samband.
Föreläsare: Iréne Matthis, professor i psykoanalys, docent i klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet, psykiater och psykoanalytiker.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal.
2011-10-19 Psykoanalysen och universitetet. Dåtid och framtid.
Psykoanalysen har haft ett sammansatt och komplicerat förhållande till universitetet. I vissa perioder har psykoanalytikerna intagit en fientlig inställning gentemot universitetet, i andra har universitetets ledande representanter öppet tagit avstånd från psykoanalysen och betraktat den som en teori baserad på vidskepelse och fördomar. Hur kan man förstå förhållandet mellan psykoanalysen och universitetet? Vilka möjligheter finns för att den kunskap som härstammar från akademisk forskning ska kunna samexistera med den kunskap som alstras från psykoanalysens teori och praktik?
Föreläsare: Per Magnus Johansson, docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, psykolog och psykoanalytiker.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal.
2011-12-01 Psykoanalys – vetenskap och/eller behandling?
Psykoanalysen har alltsedan sin begynnelse varit föremål för mycket kontrovers och ifrågasättande både vad gäller dess vetenskaplighet och behandling av psykiskt lidande. Under senare år har den blivit kritiserad främst utifrån empiristiska ideal för att sakna evidens och vetenskaplig legitimitet. I föreläsningen diskuteras hur psykoanalysen kan bemöta utmaningen om dess vetenskapliga status. Är psykoanalysen en vetenskap och/eller behandling? Om den är en vetenskap: Hur kan dess vetenskapliga legitimitet stärkas?
Föreläsare: Gunnar Karlsson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, psykolog och psykoanalytiker.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal.
Våren 2011
Estetik och vetande
2011-01-18 Grottöppningar. Om perception, doxoloxi och grottkonst.
Praktiken att måla och rista inne i grottor i det som idag är södra Frankrike och norra Spanien pågick under minst 20.000 år. Hur kan vi i dag förstå en sådan praktik? Och vad är det vi ser i grottorna? Via en diskussion av bl. a. perceptionsproblematiken och bruket av konstbegreppet inom grottkonstforskningen presenteras ett doxologiskt sätt att närma sig dessa frågor. Avsikten är att använda exemplet grottkonst för att säga något om vår samtida epistemiska situation inom human- och samhällsvetenskaperna.
Föreläsare: Mats Rosengren, professor i retorik vid Södertörns högskola.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2011-02-16 Baumgarten och estetiken (Föreläsningen inställd)
I Alexander Gottlieb Baumgartens betraktelser över några saker gällande poesin (1735) presenteras för första gången en skiss till en ny vetenskap med namnet ”estetik”, som sedan utvecklades i hans omfattande verk Aesthetica (1750–58). Baumgarten lägger här grunden till en ny filosofisk analys av konstarterna, samtidigt som han ser denna analys som en kritisk utvidgning av själva idén om kunskap. Föreläsningen behandlar Baumagartens förhållande till den rationalistiska traditionen och drar en linje fram till den tyska idealismen, där reflexionen över konsten och det estetiska kom att utvidgas till att bli en grund för filosofin överhuvudtaget.
Föreläsare: Sven-Olov Wallenstein, lektor i filosofi och estetik vid Södertörns högskola.
Plats: Konstmuseet
2011-03-22 Den rena konstens tankemusik
Är musiken ett sätt att framkalla känslor, en lek med affekter? Eller är den ett språk som kan förmedla tankar? Under 1800-talet utvecklas idén om en absolut musik. Musiken skall inte längre vara underhållning. Den laddas med kunskapsanspråk på nivå med litteraturen och filosofin. Kraven höjs på tonsättare och musiker, men inte minst på lyssnaren.
Föreläsare: Björn Billing, doktor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2011-04-07 Sinnlighetens vetande; om Kristeva och kroppens filosofi
Julia Kristeva har i sina senare verk föreslagit att en vändning ägt rum i 1900-talets kontinentala filosofi. Frågor kring kropp och sinnlighet har kommit att ta en allt mer central roll. Den kroppsliga sfären antar rollen av det okända, men blir också den grund mot vilken tanken låter sig födas. Här ser Kristeva också en förbindelse mellan konst, psykoanalys och filosofi. På vilket sätt kan man då säga att sinnlighet och vetande hänger ihop hos Kristeva?
Föreläsare: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2011-05-11 Berättelsen som kunskapsform
Att berätta och lyssna till berättelser är en kreativ process som innebär att vi ordnar upplevelser och händelser i en viss följd. Vi skapar därmed en erfarenhet av livet som sammanhängande enhet, ”den biografiska illusionen”, som Bourdieu kallar den. Hur kan då en berättelse utgöra kunskap och kan vi kalla berättelseforskning för vetenskap? Vad är egentligen en berättelse och vad är vetenskap? Ett samtal mellan föreläsare, moderator och publik i samarrangemang med Vetenskapsfestivalen.
Föreläsare: Gudrun Olsson, professor i psykologi, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
Moderator: Emil Asbjörnsen-Rydh
Plats: Pedagogen, Västra hamngatan 25
2011-01-18 Grottöppningar. Om perception, doxoloxi och grottkonst.
Praktiken att måla och rista inne i grottor i det som idag är södra Frankrike och norra Spanien pågick under minst 20.000 år. Hur kan vi i dag förstå en sådan praktik? Och vad är det vi ser i grottorna? Via en diskussion av bl. a. perceptionsproblematiken och bruket av konstbegreppet inom grottkonstforskningen presenteras ett doxologiskt sätt att närma sig dessa frågor. Avsikten är att använda exemplet grottkonst för att säga något om vår samtida epistemiska situation inom human- och samhällsvetenskaperna.
Föreläsare: Mats Rosengren, professor i retorik vid Södertörns högskola.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2011-02-16 Baumgarten och estetiken (Föreläsningen inställd)
I Alexander Gottlieb Baumgartens betraktelser över några saker gällande poesin (1735) presenteras för första gången en skiss till en ny vetenskap med namnet ”estetik”, som sedan utvecklades i hans omfattande verk Aesthetica (1750–58). Baumgarten lägger här grunden till en ny filosofisk analys av konstarterna, samtidigt som han ser denna analys som en kritisk utvidgning av själva idén om kunskap. Föreläsningen behandlar Baumagartens förhållande till den rationalistiska traditionen och drar en linje fram till den tyska idealismen, där reflexionen över konsten och det estetiska kom att utvidgas till att bli en grund för filosofin överhuvudtaget.
Föreläsare: Sven-Olov Wallenstein, lektor i filosofi och estetik vid Södertörns högskola.
Plats: Konstmuseet
2011-03-22 Den rena konstens tankemusik
Är musiken ett sätt att framkalla känslor, en lek med affekter? Eller är den ett språk som kan förmedla tankar? Under 1800-talet utvecklas idén om en absolut musik. Musiken skall inte längre vara underhållning. Den laddas med kunskapsanspråk på nivå med litteraturen och filosofin. Kraven höjs på tonsättare och musiker, men inte minst på lyssnaren.
Föreläsare: Björn Billing, doktor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2011-04-07 Sinnlighetens vetande; om Kristeva och kroppens filosofi
Julia Kristeva har i sina senare verk föreslagit att en vändning ägt rum i 1900-talets kontinentala filosofi. Frågor kring kropp och sinnlighet har kommit att ta en allt mer central roll. Den kroppsliga sfären antar rollen av det okända, men blir också den grund mot vilken tanken låter sig födas. Här ser Kristeva också en förbindelse mellan konst, psykoanalys och filosofi. På vilket sätt kan man då säga att sinnlighet och vetande hänger ihop hos Kristeva?
Föreläsare: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2011-05-11 Berättelsen som kunskapsform
Att berätta och lyssna till berättelser är en kreativ process som innebär att vi ordnar upplevelser och händelser i en viss följd. Vi skapar därmed en erfarenhet av livet som sammanhängande enhet, ”den biografiska illusionen”, som Bourdieu kallar den. Hur kan då en berättelse utgöra kunskap och kan vi kalla berättelseforskning för vetenskap? Vad är egentligen en berättelse och vad är vetenskap? Ett samtal mellan föreläsare, moderator och publik i samarrangemang med Vetenskapsfestivalen.
Föreläsare: Gudrun Olsson, professor i psykologi, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
Moderator: Emil Asbjörnsen-Rydh
Plats: Pedagogen, Västra hamngatan 25
Hösten 2010
Psykoanalys och estetik
2010-10-20 Arkitektur och psyke – från Francesco Borromini till Le Corbusier
Finns det någon förbindelse mellan de stora arkitekternas själsliv och deras arkitektur? Vilken roll har idén om en sådan förbindelse haft i arkitekturhistorien? Har psykoanalysen varit av betydelse vid formulerandet av sådana tolkningar?
Föreläsare: Johan Linton, civilingenjör teknisk fysik, arkitekt samt doktorand vid Chalmers i arkitekturens teori och historia.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2010-11-09 Begärets lyskraft – Om Caravaggio
Varför tala om Michelangelo Merisi da Caravaggio i ett psykoanalytiskt sammanhang? Vad
gör denne italienske konstnär, anklagad för att ha ”kommit till världen för att förstöra
måleriet”, modern, till vår samtida? Vad kan Caravaggio lära oss om livet, om människan och
hennes existentiella villkor: våra kroppar, sexualitet, andlighet, begär, brist, lidande…
Föreläsare: Peter Jansson, leg. psykoterapeut, civilingenjör, psykoanalytiker samt doktorand i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2010-12-01 Det omöjligas konst. Om psykoanalys och litteratur
Vad kan sägas om litteraturens relation till det som inte låter sig fångas i en språklig eller
konstnärlig framställning, men som likväl driver den och som i psykoanalytiska termer kan
kallas för det omedvetna eller det reella?
Föreläsare: Carin Franzén, docent i litteraturvetenskap vid Linköpings Universitet
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2010-10-20 Arkitektur och psyke – från Francesco Borromini till Le Corbusier
Finns det någon förbindelse mellan de stora arkitekternas själsliv och deras arkitektur? Vilken roll har idén om en sådan förbindelse haft i arkitekturhistorien? Har psykoanalysen varit av betydelse vid formulerandet av sådana tolkningar?
Föreläsare: Johan Linton, civilingenjör teknisk fysik, arkitekt samt doktorand vid Chalmers i arkitekturens teori och historia.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2010-11-09 Begärets lyskraft – Om Caravaggio
Varför tala om Michelangelo Merisi da Caravaggio i ett psykoanalytiskt sammanhang? Vad
gör denne italienske konstnär, anklagad för att ha ”kommit till världen för att förstöra
måleriet”, modern, till vår samtida? Vad kan Caravaggio lära oss om livet, om människan och
hennes existentiella villkor: våra kroppar, sexualitet, andlighet, begär, brist, lidande…
Föreläsare: Peter Jansson, leg. psykoterapeut, civilingenjör, psykoanalytiker samt doktorand i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2010-12-01 Det omöjligas konst. Om psykoanalys och litteratur
Vad kan sägas om litteraturens relation till det som inte låter sig fångas i en språklig eller
konstnärlig framställning, men som likväl driver den och som i psykoanalytiska termer kan
kallas för det omedvetna eller det reella?
Föreläsare: Carin Franzén, docent i litteraturvetenskap vid Linköpings Universitet
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
Våren 2010
Psykoanalysen och tragedin
2010-01-19 Narkissos och bilden
Den romerske skalden Ovidius berättelse om den sköne ynglingen och hans mörka öde har lämnat djupa spår i den psykoanalytiska teoribildningen – vad kan Narkissos lära oss om bilden, illusionen, ensamheten och döden? Efter föreläsningen samtalar Peter Jansson med Hasse Carlsson, dramaturg vid Folkteatern med anledning av den aktuella uppsättningen av dramat Orestien. Hur kan ett möte mellan psykoanalysen och tragedin gestalta sig idag?
Föreläsare: Peter Jansson, leg psykoterapeut, psykoanalytiker, civilingenjör samt doktorand i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Gäst: Hasse Carlsson, dramaturg vid Folkteatern i Göteborg.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal.
2010-03-02 Oidipus och det symboliska
Den grekiske dramatikern Sofokles antika skådespel om kungen som dödar sin far
och äktar sin mor låg till grund för Freuds teori om oidipuskomplexet, psykoanalysens hörnsten – genom vilka ögon kan vi efter Oidipus betrakta det omedvetna, talet, språket och lagen?
Föreläsare: Peter Jansson, leg psykoterapeut, psykoanalytiker, civilingenjör samt doktorand i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2010-04-06 Antigone och begäret
Genom Lacan har Sofokles tragedi om Oidipus dotter, som vill begrava sin bror och utmanar makten, vunnit en avgörande plats i psykoanalysens domän – vad kan Antigone förmedla om det outgrundliga, begäret och etiken?
Föreläsare: Peter Jansson, leg psykoterapeut, psykoanalytiker, civilingenjör samt doktorand i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2010-05-06 Auktoritetens temperatur - Aristoteles och könet
Få aristoteliker berör de passager om kön som finns utspridda hos Aristoteles. Då undvikandena tycks systematiska kan man fråga sig om de beror på ointresse; på att passagerna antas sakna filosofisk tyngd; eller på det pinsamma i ohöljda köns- och klassvärderingar hos en av filosofins giganter. I en första granskningsfas har feminister nästan uteslutande tagit fasta på dessa passager som antas utgöra symptom på att grunderna i Aristoteles filosofi är korrupta. Feministiska aristoteliker framträder i en andra nyläsningsfas. De tar avstånd från misogynin men ger den tolkningar som inte underminerar hela hans korpus. Föreläsningen antyder hur vi, utan att vara aristoteliker, kan använda hans tänkande idag. Såväl genusvetare som psykoanalytiker kan ha en del att hämta i Aristotels syn på hur fakta och värden är samkonstituerade i hans vetenskapssyn och hur vi som levande varelser drivs av olika former av begär.
Föreläsare: Ulla M Holm, professor emerita i genusvetenskap vid Göteborgs universitet.
Plats: Lagerhuset
2010-01-19 Narkissos och bilden
Den romerske skalden Ovidius berättelse om den sköne ynglingen och hans mörka öde har lämnat djupa spår i den psykoanalytiska teoribildningen – vad kan Narkissos lära oss om bilden, illusionen, ensamheten och döden? Efter föreläsningen samtalar Peter Jansson med Hasse Carlsson, dramaturg vid Folkteatern med anledning av den aktuella uppsättningen av dramat Orestien. Hur kan ett möte mellan psykoanalysen och tragedin gestalta sig idag?
Föreläsare: Peter Jansson, leg psykoterapeut, psykoanalytiker, civilingenjör samt doktorand i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Gäst: Hasse Carlsson, dramaturg vid Folkteatern i Göteborg.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal.
2010-03-02 Oidipus och det symboliska
Den grekiske dramatikern Sofokles antika skådespel om kungen som dödar sin far
och äktar sin mor låg till grund för Freuds teori om oidipuskomplexet, psykoanalysens hörnsten – genom vilka ögon kan vi efter Oidipus betrakta det omedvetna, talet, språket och lagen?
Föreläsare: Peter Jansson, leg psykoterapeut, psykoanalytiker, civilingenjör samt doktorand i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2010-04-06 Antigone och begäret
Genom Lacan har Sofokles tragedi om Oidipus dotter, som vill begrava sin bror och utmanar makten, vunnit en avgörande plats i psykoanalysens domän – vad kan Antigone förmedla om det outgrundliga, begäret och etiken?
Föreläsare: Peter Jansson, leg psykoterapeut, psykoanalytiker, civilingenjör samt doktorand i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Plats: Stadsbibliotekets hörsal
2010-05-06 Auktoritetens temperatur - Aristoteles och könet
Få aristoteliker berör de passager om kön som finns utspridda hos Aristoteles. Då undvikandena tycks systematiska kan man fråga sig om de beror på ointresse; på att passagerna antas sakna filosofisk tyngd; eller på det pinsamma i ohöljda köns- och klassvärderingar hos en av filosofins giganter. I en första granskningsfas har feminister nästan uteslutande tagit fasta på dessa passager som antas utgöra symptom på att grunderna i Aristoteles filosofi är korrupta. Feministiska aristoteliker framträder i en andra nyläsningsfas. De tar avstånd från misogynin men ger den tolkningar som inte underminerar hela hans korpus. Föreläsningen antyder hur vi, utan att vara aristoteliker, kan använda hans tänkande idag. Såväl genusvetare som psykoanalytiker kan ha en del att hämta i Aristotels syn på hur fakta och värden är samkonstituerade i hans vetenskapssyn och hur vi som levande varelser drivs av olika former av begär.
Föreläsare: Ulla M Holm, professor emerita i genusvetenskap vid Göteborgs universitet.
Plats: Lagerhuset
Hösten 2009
Psykiatri, ideologi och politik
2009-10-15 Kroppsformens fängelse - om Judith Buttlers materiebegrepp
Hur en psykoanalytiskt influerad teori om kroppen – förstådd som en imaginär anatomi – öppnar för en ny blick inte bara på de svårigheter vetenskap och juridik tampas med på könets nivå. I slutändan ifrågasätter uppgörelsen med Aristoteles våra begrepp om kroppslighet, subjektivitet, normer och livet självt.
Föreläsare: Erika Alm, fil dr. i idé- och lärdomshistoria.
Plats: Lagerhuset
2009-10-22 Motsättningarna mellan psykoanalysen och den akademiska psykologin
Per Magnus Johansson kommer att tala om psykoanalysens plats och identitet i Sverige under 1900-talet. På vilket sätt har psykoanalysen och den akademiska psykologin varit i motatsförhållande men också kompletterat varandra under åren? Per Magnus Johansson kommer göra nedslag i historien och belysa psykoanalysens möjliga framtid i Sverige.
Föreläsare: Per Magnus Johansson, fil. dr., docent i idé och lärdomshistoria, leg psykolog, leg psykoterapeut.
Plats: Lagerhuset
2009-11-19 Anmärkningar om moralens ideologi och genealogi hos Fredrich Nietzsche
Efter Paul Ricoeur brukar man se Nietzsche som det tredje exemplet på en ”misstankens hermeneutik” tillsammans med Sigmund Freud och Karl Marx. Nietzsches ideologianalys finner man framför allt i hans bok Om moralens genealogi och det är där han utvecklar vad som har kommit att utgöra grundvalen för mycket av den maktkritik som sedan återkommit hos filosofer som Michel Foucault och Gilles Deleuze. Nietzsche talar inte själv i termer av ”ideologi”, men likväl rör det sig om en särskild form av ideologianalys som kan användas på en rad olika fenomen i dagens samhälle. Psykiatrin kan sägas utgöra ett av dessa fenomen och det är främst kring detta antipsykiatriska spår som föreläsningen kommer att kretsa.
Föreläsare: Michael Azar, docent i idé- och lärdomshistoria, författare.
Plats: Lagerhuset
2009-12-17 Zizek och ideologikritiken
I år firar världen (eller åtminstone Väst) att det var 20 år sedan Berlinmuren föll. Samtidigt så genomlever vi en djup systemkris. Kapitalismen har aldrig varit så ohotad som enda alternativ och utsatt för en så utbredd misstro på en gång. Hur hänger det ihop? Hur kan vi leva i en så medveten, cynisk och uttalat postideologisk tid och samtidigt uppleva oss som så ofria när det gäller samhällets organisering? Det är här som den slovenske filosofen och psykoanalytikern Slavoj Žižek börjar tänka. Välkomna till en kväll i den uppdaterade ideologikritikens tecken!
Föreläsare: Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningskunskap vid Göteborgs universitet.
Plats: Lagerhuset
2009-10-15 Kroppsformens fängelse - om Judith Buttlers materiebegrepp
Hur en psykoanalytiskt influerad teori om kroppen – förstådd som en imaginär anatomi – öppnar för en ny blick inte bara på de svårigheter vetenskap och juridik tampas med på könets nivå. I slutändan ifrågasätter uppgörelsen med Aristoteles våra begrepp om kroppslighet, subjektivitet, normer och livet självt.
Föreläsare: Erika Alm, fil dr. i idé- och lärdomshistoria.
Plats: Lagerhuset
2009-10-22 Motsättningarna mellan psykoanalysen och den akademiska psykologin
Per Magnus Johansson kommer att tala om psykoanalysens plats och identitet i Sverige under 1900-talet. På vilket sätt har psykoanalysen och den akademiska psykologin varit i motatsförhållande men också kompletterat varandra under åren? Per Magnus Johansson kommer göra nedslag i historien och belysa psykoanalysens möjliga framtid i Sverige.
Föreläsare: Per Magnus Johansson, fil. dr., docent i idé och lärdomshistoria, leg psykolog, leg psykoterapeut.
Plats: Lagerhuset
2009-11-19 Anmärkningar om moralens ideologi och genealogi hos Fredrich Nietzsche
Efter Paul Ricoeur brukar man se Nietzsche som det tredje exemplet på en ”misstankens hermeneutik” tillsammans med Sigmund Freud och Karl Marx. Nietzsches ideologianalys finner man framför allt i hans bok Om moralens genealogi och det är där han utvecklar vad som har kommit att utgöra grundvalen för mycket av den maktkritik som sedan återkommit hos filosofer som Michel Foucault och Gilles Deleuze. Nietzsche talar inte själv i termer av ”ideologi”, men likväl rör det sig om en särskild form av ideologianalys som kan användas på en rad olika fenomen i dagens samhälle. Psykiatrin kan sägas utgöra ett av dessa fenomen och det är främst kring detta antipsykiatriska spår som föreläsningen kommer att kretsa.
Föreläsare: Michael Azar, docent i idé- och lärdomshistoria, författare.
Plats: Lagerhuset
2009-12-17 Zizek och ideologikritiken
I år firar världen (eller åtminstone Väst) att det var 20 år sedan Berlinmuren föll. Samtidigt så genomlever vi en djup systemkris. Kapitalismen har aldrig varit så ohotad som enda alternativ och utsatt för en så utbredd misstro på en gång. Hur hänger det ihop? Hur kan vi leva i en så medveten, cynisk och uttalat postideologisk tid och samtidigt uppleva oss som så ofria när det gäller samhällets organisering? Det är här som den slovenske filosofen och psykoanalytikern Slavoj Žižek börjar tänka. Välkomna till en kväll i den uppdaterade ideologikritikens tecken!
Föreläsare: Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningskunskap vid Göteborgs universitet.
Plats: Lagerhuset
Våren 2009
Lacan och subjektet
2009-02-19 Lacan och existentialismen
Föreläsare: Peter Jansson, leg psykoterapuet, civilingenjör, psykoanalytiker.
Plats: Lagerhuset
2009-03-26 Mannen som var förtjust i färsk hjärna - Lacan vs jag-psykologin
Föreläsare: Ulf Karl Olov Nilsson, poet, författare leg psykolog, leg psykoterapeut.
Plats: Lagerhuset
2009-04-16 Kierkegaard och dispositivet
Föreläsare: Mats Svensson, leg. psykolog, leg psykoterapeut.
Plats: Lagerhuset
2009-05-14 Serge Leclaire; den siste Lacanianen
Föreläsare: Håkan Liljeland, leg psykolog, leg psykoterapeut.
Plats: Lagerhuset
2009-02-19 Lacan och existentialismen
Föreläsare: Peter Jansson, leg psykoterapuet, civilingenjör, psykoanalytiker.
Plats: Lagerhuset
2009-03-26 Mannen som var förtjust i färsk hjärna - Lacan vs jag-psykologin
Föreläsare: Ulf Karl Olov Nilsson, poet, författare leg psykolog, leg psykoterapeut.
Plats: Lagerhuset
2009-04-16 Kierkegaard och dispositivet
Föreläsare: Mats Svensson, leg. psykolog, leg psykoterapeut.
Plats: Lagerhuset
2009-05-14 Serge Leclaire; den siste Lacanianen
Föreläsare: Håkan Liljeland, leg psykolog, leg psykoterapeut.
Plats: Lagerhuset
Hösten 2008
Jacques Lacans inspirationskällor
Martin Heidegger
Föreläsare: Thomas Karlsohn, docent i idé och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet
Plats: Lagerhuset
Jacques Lacan och surrealisterna
Föreläsare: Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, fil. dr., docent i idé och lärdomshistoria, leg psykolog, leg psykoterapeut.
Plats: Lagerhuset
Hegel - en introduktion
Föreläsare: Sven-Eric Liedman, professor emeritus idé och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.
Plats: Lagerhuset
Martin Heidegger
Föreläsare: Thomas Karlsohn, docent i idé och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet
Plats: Lagerhuset
Jacques Lacan och surrealisterna
Föreläsare: Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, fil. dr., docent i idé och lärdomshistoria, leg psykolog, leg psykoterapeut.
Plats: Lagerhuset
Hegel - en introduktion
Föreläsare: Sven-Eric Liedman, professor emeritus idé och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.
Plats: Lagerhuset